i sydstaterna, hvilket ökar skattebördorna och slutligen skall framkalla en statsbankrutt. En stående här samt en årlig utgift af öfver 200 millioner dollars skulle sannolikt erfordras för att upprätthålla negerregeringens myndighet. Det är regeringens oafvisliga pligt att återtaga utbetalningarne med klingande mynt. Myntväsendet måste återställas på sunda grundvalar och nationens ord med afseinde å statsskulden samvetsgrannt hålas. Statsinkomsterna utgjorde under det förflutna finansåret 490 och utgifterna 346 millioner dollars. Förslaget för 1868 upptager inkomsterna till 417 millioner och utgifterna till 393 millioner, deraf för krigsministeren 77 millioner. Ingen tvistefråga stör förhållandet till främmande makter. Det är icke att befara, det England skall envist vägra att uppfylla unionens fordran om ersättning för Alabamas kaperier, enär denna fordran grundar sig på non-interventionsprincipen, och denna numera måste erkännas vara lika riktig i afseende på Amerika, som på andra stater. Presidenten bekräftar vidare att ett fördrag är afslutet med Danmark, hvarigenom detta land afstår öarne S:t Jean och S:t Thomas. Skattkammaresekreteraren uppgaf härefter, att inkomsterna för de första nio månaderna af året varit 296 och utgifterna 295 millioner. Samtliga statsinkomsterna för finansåret Juni 1868—Juni 1869 beräknas till 381 och utgitterna till 372 millioner. Statsskulden har sedan 1866 minskats med 59 millioner dollars. KJÖBENHAYN da. 4 Dec., kl. 7,20 e. m. Wien den 4 Dec. En korrespondent från Wien till Dresdner Journal uppgifver, att konferensen kommer att åtnöja sig med endast rådgifvande myndighet, men skall angifva åtskilliga principer, för hvilkas formulerande Frankrike och Österrike sammanträda till särskild öfverläggning. EJÖBENHAYN den 4 Dec. Norska fartyget Gea, kapten Thören, strandade i går utanför Texel. 2 man af besättningen räddades. EJOBENRAYVN den 5 Dec., kl. 12,15 e m Paris den 4 Dec. Uti sitt svar på Jules Favres i lagstiftande kåren framställda interpellation sökte utrikesministern hr de Moustier ådagalägga att regeringens politik varit konseqvent. Österrikarnes aflägsnande från Italien, den italienska oafhängighetens betryggande och det nya italienska konungarikets försoning med påfvedömet äro de mål till hvilka Frankrike sträfvat. Först sedan ltalien kränkt Septemberkonventionen har Frankrike uppträdt i Rom. Det kunde icke förutses huruvida konferensen skulle komma till stånd; men skedde det, komme de åtgärder som erfordrades för påfvestolens betryggande att tagas i öfvervägande och den franska ockupationen af Rom komme att upphöra. Strandar konferensförslaget, inträder Septemberkonventionen åter i gällande kraft, ochlemnar ltalien då tillfredsställande garantier, vill Frankrike ånyo åt detsamma anförtro påfvedömet. Regeringen anser sig hafva med expeditionen till Rom tillfredsställt folkets känslor. Thiers yttrade under fortsättningen af debatten, att regeringens politik vore oklar; en försoning mellan Italien och påfvedömet vore en illusion. Frankrikes politik måste utgå från den grundsatsen, att Frankrike har alla rättigheter i förhållande till Italien, alla pligteriförhållande till Rom. Talaren angrep slutligen Då det häftigaste de italienska och franska Tegeringarne. SIRNDBSLS.LNSERP YT: GRA rn