tl 2) Elementarläroverkens nuvarande nederst vr I klass bör förläggas till folkskolan. De häremot vanligen anförda skäl kunn tl innefattas i följande tvenne: för det första att för elementarundervisningen, äfven i för .Jata klassen, erfordras större pedagogisk er ; I farenhet och : grundligare kunskaper, sär skildt i de olika språken och deras förhål rllande till hvarandra, än folkskoleläraren J allmänhet besitter och för sin närvarand ,luppgift behöfver besitta; för det andra, at en dylik förändring i skolväsendet skull ;I medföra så betydliga ekonomiska uppoffrin gar, att dessa på intet sätt skulle ade der igenom vunna fördelarne motsvaras. Hvad då det förstnämnda skälet beträf far, så ligger det för öppen dag, att hindre ej kan bestå i måttet af de kunskaper hvilka inom folkskolan meddelas. Ty on man undanteger tyska språket, är det obe stridligt, att det för elementarläroverket I första klass bestämda kunskapsmått i inte ämne kan i fulländning jemaföras ens med en folkskolas lärokurs, södan vi finna denna i folkskolestadgan bestämd. Hvad tyskar åter angår, eå torde detta undervisnings: ämne icke blott utan skada, utan till och med till gagn kunna uppskjutas till elementarläroverkets andra klass, enär det är för gossen väl behöfligt att, ionan han börjar sysselsätta sig med ett främmande språk, erhålla någon fasthet i modersmålets riktiga behandling, för att icke det främmande språkets närbeslägtade, men dock skiljaktiga ut. tryckssätt skola alltför tidigt bemäktiga sig hans öra, och ett egendomligt svenskt uttryck derigenom komma att, utan att han sjelt märker det, esomoftast utbytas mot ett svenskan närliggande, men dock esvenskt. Någon öfveransträngning bör ej heller komma att genom tyskans uppskjutande till nuvarande andra klassen förorsakae, då intet annat nytt språk i dwvnna klass tillkommer; tvärtom är det för undvikande ef öfveransträvgning af högsta vigt, att allt mer själsansträngande arbete uppskjutes, tilldess de fysiska krafterna vunnit något större utveckling och härdighet. Uppskjutes tyskan sålunda, förfaller äfven den invändningen, att kurserna i första klassen vid elementorläroverket, i motsats mot folkskolans kurser, innefatta början till sådant, som i folkskolan ej kan — sågom sig bör — bringas till en relativ efslutving. Kan pu hindret tör folkskolans öfvertagande af elemeniarläroverkets lägsta klass ej ligga i måttet af de kunskaper, som inom hvardera meddelas, så måste det bestå i det skiljaktiga sätt, hvarpå undervisningen bör på ena och andsa stället bedrifvas. Härpå har ock merendels den bufvudsakliga wigten blifvit laggd. Medan folkskolans uppgift består uti a t åt alla dem, hvilkas framtida yrken icke hefva för sin egen skull behof af högre bokliga studier, bibringa uns dervisning i sådant, eom vumera likväl för hvarje sambällemedlem är rödvändigt att käpns, och ailiså omfattningen af undervisningen i folkskolan utgör ew hejt för fig. är detia senare deremot lövgt ifrån fallet med elementarläroverketslägsta klasser, hvilka mer bafva till ändamål att dena de un öretånd till motteglighet för den bildning som framdeles skall bibrivoas och till lika lägga gruvden till de kunskaper, hvilkas inhemtande skall i de högre klasserna efter en gifven plan fullföljas? — heter det i ett betänksnde af 1262—18v3 ärs rikedagsa ekonomiuskott, då detta skall motivera sitt afetyrkande af en i ifrågavarande syfining väckt motion. Vi billiga villigt denna upp falttong af folkskolans och elementarläroverkets olika bestämmelse; men kunna ingalunda erkänna riktigheten af den slutsats häraf dregits, nemligen att det sätt, hvarpå undervisningen i samma iämnen och samma kurser bör på hvardera stället bedrifvas, mäste vara väsentligt olika. Böra icke deesa elementer på båda hållen meddelas i ett efter gossens outvecklade ståndpunkt afpasssdt, enkelt och åskädligt sätt, utan alla öfver hans uppfattning liggande tillsatser? Ar detta icke enda sättet, hvarpå såväl folkunderviscingen, com elementarundervisningen förmår fylla, en hvar sitt särekilta ändamål? Om gossen i folkskolan inbermtat dessa elementer så, att khan, derest Hans bokliga uppfostran stenuar dervid, kan för sin framtid deraf hafva verklig nytta, skall han helt visst äfven kunna, under andra förhållanden, med framgång begag-a dessa samma kyunskoper såsom grund tör fortsatta studier. Icke gifves det vål heller något medel förutom undervisningsämnenas klara och grundliga behandling, hvarigenom de upgas förstånd i elementarläroverkets lägsta klass odlas till mottaglighet för den bildning, som skall dem framdeles bibringas? Och att undervisningen så bedrifves, att för ständaulveckling på semma gång som nyttiga ineigter genom densamma vinnes, icke är väl cetta mindre vigtigt inom tölkskolan än inom elementarskolan, särdeles i ett land sådant eom Sverge, der ledningen afstatens högsta och vigtigaste angelägenheter numera, såsom fordom, till så väsentlig del bvilar i ollmogens hand? Folkskolestedgan synes Hfven såluuda fatta folkundervisnirgens upp: gift, då det i densamma heter ?att öfningarne i skolan hufvudsakligen afse utvecklingen af lärjungarnes själsförmögenheter?. kulle likväl, i strid mot hvad vinu sökt visa, första klassens lärokurs ej kunna utan ekada förläggas utom elementarskolan, hur är det då möjligt, att det, som nu för in träde i elementarläroverket erfordras, kan utan menligt inflytande på den framtida uudervisningen utom detsamma inhemtas? Huru skall addition, subtraktion och multiplikationstabellea kunna utan men utom elementarskolin inhemtas, men multiplikation och division endast inom densamma? Huru skell Lutbers lilla katekes och en mindre del af bibliska historien kunna läras utom elementarläroverket, men det första hufvudstycket