Aftonbladet – 4 december 1867, sida 2

. j j MVA HEMIIV Ivar v MIValssae Stockholms stadsfullmäktige hade i går afton ånyo sammanträde, dervid följande ärenden förekommo till behandling: Till val af gode män, att hafva tillsyn å förmynderskap inom hufvudstaden utsågos, på förslag af hr Eklund, med acklamation samma personer som den 1 December 1866 härtill valdes, nemligen kammarrättsrådet C. E. Alander, kammarherren E. F. Leyonmarck, auditören L. Kruse, kaptenen C. A. EF Lagercrantz, kommersrådet C. F. af Ström, krigsrådet E. H. W. Dahlqvist, revisorn N. Lagerheim och grefve F. von Rosen. samt till dessas suppleanter: öfversten O. Modigh, advokatfiskalen C. E. Holm, fabrikören G. W. Marks Wiirtemberg, kamreraren J. Helsingius, revisorn M. Uppmarck, expeditionschefen M. G. von Schantz, kaptenen N. G. von Cederwald och vice häradehöfdingen G. Nordlindh. Beredningsutskottets tillstyrkande, att tillämp-l. ningen af nu gällande taxor för båtar och fartyg, som till Stockholm anlända, samt för genomfart af slussverket härstädes, äfven under nästa år skulle ega rum, bifölls. Frågan om handelsoch ekonomikollegii indragning, med hänseende hvartill beredningsutskottet, efter inhemtadt utlåtande från kollegium och magistraten, i öfverensstämmelse med motionärens, grefve voa Rosens hemställan, dels tillstyrkt nedsättande af en komitå, bestående af 5 personer, för att utreda huruvida de handelsoch ekonomikollegium åliggande göromål kunde på andra myndigheter öfverflyttas, dels afstyrkt motionärens förslag, att handeisborgmästareembetet skulle tillsvidare få lemnas cbesatt, föranledde en kort diskussion. I afseende på första momentet skilde sig motionärens och utskottets hemställan deri, att den förre velat att komiterade skulle utses af bered ningsutskottet, hvaremot det senare föreslagit. att de skulle väljas af stadsfullmäktige. Härom yppades oiika meningar, i det motionären samt hbrr Lindbagen och Hazelius ansågo det förra lämpligast, hufvudsakligen derföre att det i en så maktpiliggande och grannlaga fråga vote af vigt, att till komiterade valdes sakkunniga och för denna frågas utredande och bedömande fullt lämpliga personer, hvilket alltså skulle kunna ske bättre inom utskottet, hvars öfverläggningar höllos för slutna dörrar, der hvars och ens af de till komiterade föreslagne lämplighet för uppdraget kunde diskuteras. Hr Nordlund, fom: understöddes af hrr Tempdman och Wistrand, förfäktade den motsatta meningen, alt fullmäktige sjelfve borde välja ledamöter i komiten Vid votering segrade den förra åsigten med 42 röster mot 27. Vid föredragning af det senare momentet, hvari utskottet, såsom nämdt är, hemställt att stadsfullmäktige ej måtte bifalla motionärens framställning derom, att handelsborgmästareembetet tillsvidare skulle stå obesatt, förklarade sig mo: tionären, som sade sig ba väckt detta förslag i hopp att derigenom påskynda frågans utredning, icke vilja hålla härpå, då han trodde sig ej kunna påräkna understöd hos stadsfullmäktige. Hr Bilibeigh, som härefter erhöll ordet, förordade emellertid saken, förmenande att ingen egentlig olägenhet kunde föranledas deraf. att handelsborgmästarens utnämnande tillsvidare finge austå, anseende att platsen likaväl skulle kunna bestridas af en magistratens ledamot, utan borgmästaretitel. Han önekade endast det tillägg i motionärens hemställan, att emellertid af lönen hvad gom icke till embetets upprätthållande erfordrades, skulle besparas?. r K. J. Berg av: såg olämpligt, att domareembeten sköttes på förordnande, samt anförde åtskilliga skäl tör den mening som utskottet uttalat. Hr Tempelman biträdde hr Billberghs åsigt, anmärkande huru som betänkandets första och andra moment ej stodo i konseqvens med hvarandra, Man föreslog nedsättande af en komitå för att utreda huruvida handelskollegium kunde indragas, på samma gång man tillstyrkte att främste ledamotsplatsen inom kollegium skulle besättas, och tyck: tes utskottet härigenom vilja gifva en fingervisning om, att man ogillade hela saken, hvarjemte hr Tempelman, för att undanrödja den betänklighet som uttalats mot att domareembeten sköttes på förordnanden, åberopade förhållandet vid våra underdomstolar och i hofrätten. Hr L. J. Hierta understödde äfven motionärens förslag. Hr Wallenberg anmärkte, att det väckta förslaget endast innefattade en wultryckt önskan om en reform, men att man icke ännu hade för sig klart på hvad sätt denna reform skulie genomföras, om det skulle bli en eller två handelsborgmästare, samt befarade, att den tillämnade komiten ej skulle få sitt utlåtande färdigt i en borgmästares tid, hvarjemte han trodde, att man icke borde öka antalet af ambulatoriska domare. Hvad anginge den ifråI gasatta besparingen, så inskränkte denna sig till 1500 rdr. Hr Kinmanson förordade äfven utskot tets hemstälian, hufvudsakligen på den grund, att han ansåg det regeringen ej skulle för någon längre tid medgifva det handelsborgmästareembetet förblef obesatt, utan högst för ett år, anförande hr Kinmanson att i en fråga af enar handa beskaffenhet, som inkommit från någon af landsortsstäderna, regeringen bestämt sist nämnde tid. Denna invändning bemöttes af hr DLillbsrgh, som var förvissad att regeringen vid detta besluts meddelande fästat tillbörligt afseende på förhandenvararde omständigheter, hvilket den utan tvifvel äfven skulle göra i detta fall samt med anledning af den längre tid som erfordrades för ifrågavarande ärendes utredande äfven tillåta det handelsborgmästareembetet finge förblifva obesatt i tre å fyra år. Sedan motionären, som fann sitt förslag sålunda förordadr, förklarat sig önska proposition på detsamma, skreds till votering, då hans hemställan med dået af hr Billbergh dervid föreslagna tillägg bifölls med 42 röster mot 27, hvilka se: nare röstade för den af utskottet uttalade mening. Härefter föredrogs utskottets utlåtande, angående ändring i planen för den under byggnad varande Riddarholmsbron och jernvägebron öfver Norrström. Beredningsvtskottet har i afseende härpå hemställt, att stadsfullmäktige ville i skrifvelse till styrelsen öfver statens jernvägsbygg. I nader anbålla det styrelsen måtte vidtaga den förändring i den nu bestämda planen för jernvägsbron öfver Norrström, att den sär ekilda anordningen för ångslupars och mindre farkosters genomfart under bron anbringades å det andra, i stället för det första brohvalfvet, SDS RENEE KN ETS SA AT IEEE AREA lysas af dagens fulla ljus. En dag skell er dotter ktäfva räkenskap afer för denna mor,