hade vid gästabudsmåltiden nära sig e menniskoskelett till motvigt för glädjen Vi ha i sningen eller erintingen nära os ett eller annat ef dessa lefvande ben rangel, som släpa sig emellan sjukbädde: och den iskalla spishällen för att ihop skrapa de utbrunna kolen att dervid upp värma vattenvällingen åt barnen; medaj dessa sucka och vänta på ait någon barm ber:ig menniska skall komma och titt: in till dem. Det är så ängsligt, så mörk i kammarn — egå svårt att hungra och frysa ... Mia bön till Stockholms ömhjertade qvin nor är nu denna: Arbeten, arbeten på hvac sätt som helst för våra arma medkristne och jag skall, om I behagen anförtro mig rodukterna af ert arbete, vid slutet af näst ommende Januari månad, med biträde a erfarna rådgifvare och några för saken varm intresserade damer, ordna en utställning och försäljning — den första, hvilken (såvid jag känner) egt rum till förmån för helt stadens allra fattigaste befolkning. Behåll ningen skulle då kunna utdelas vid den utar tvifvel svåraste tiden, d. v. 8. vid början a Februari. Och-denna behållning, som kom mer att öfverlemnas till allmänna Skydds föreningens centralkomit, skall — om mit råd antages — icke utgå i penningar, utan: matvaror cch ved, en åtgärd, som, enlig hvad jag hoppas, torde försäkra de olyck lige om åtminstone några sorgfria dagar. I detta företag — fastän det särskilt adres. seras till fruntimren — må männen icke vara uteslutne: de böra ej blott köpa våra arbe. ten, utan de kvnna äfven på mångahande sätt öka våra tillgångar. Så t. ex, vore det en högst dyrbar vinst, om hrr bokförläggare och författare, hrr artister, modehandare, galanteribandlare, kramhandlare och fabrikanter etc, etc. ville för det goda ändamålet deltaga i det goda verket. ) Hufvudsakligen beror dock hela företaget å damerna, och med innerlig tillfredsstälelse kan jag nämna att det redan mötts af så stor uppmuntran, att jag vågar hoppas på en lycklig utgång. Tiden för handarbetens eller andra sa kers inlemnande hemma hos mig, så långt utrymmet medgifver, är under denna månad från nedanståerde dato till den 18:de, kl. 10—2 f. m. samt kl. 5—7 e m., och i Januari från den 2:dre till orskring den 24:de, hvarom närmare underrättelse kommer att meddelas genom annonser i tidningarne... Jag anförtror nu, goda qvianor och gode män, de fattiges sak i Guds och edert hjertiga hägn! Mätte vi aldrig med vår bättre ott, större eller mindre, på deras sorgenimmel förekomma såsom ?moln utan vaten?, och måtte vi betänka att det för en var af oss kan randas den dag, då det vär frukt att vi i tid erinrat oss och bejertat den gudomlige sedolärarens ord: Salige äro de barmhertige, ty dem skall ke barmhertighet!? Sto kholm den 3 December 1867, Emilie Flygare-Carlen. f(Kaptensgatan n:r 5).