Aftonbladet – 3 december 1867, sida 3

Jag ICKE: DICCENO:M OCC Ub. OD. J. A. Hazelius. Då vi,j såvidt) möjligt är, gerna lemna tillfälle åt den, mot hvilka anmärkningar i vårt blad blifvit gjorda, att der få för vara sig, em vi icke velat vägra plats för nedanstående: Till herr redaktören för Aftonbladet. Då under artikeln ?Ekonomiskt? i eder tidning för den 25 dennes finnes intagen en afdelning, som rörer mig personligen, får jag anhålla om benäget införande i eder tidning af följande genmäle. Stockholm den 28 November 1867. Henning A. Taube. Stenby-aktie-bolaget?. Under denna benämning har Aftonbladets ?Ekonomiske författare under den 25 denneg hedrat nämnde bolag, eller rättare sagdt undertecknad, med sin uppmärksamhet. ?Författaren? har i denna uppsats fullkomligt visat, att det samband jag förut, i en till Aftonbladet insänd artikel, antog förefinvas emellan stadsfiskal Silfversparre och författaren, nu existerar; men icke uti ?att DeRRe omutligt skärskåda saken, utan i det förhållande, att båda anse sig kunna använda hvilka vapen som helst för att söka, till hvad pris som helst, nedergöra affärsföretaget: Stenby aktie-bolag. Författaren? har nemligen, för att söka bortresonera mitt, uti det förut afgifna svaromålet, gjorda påståendet, att bolagets grandfond aldrig kan gå för aktieegarne förlorad, yttrat: Det är föga sannolikt att något aktiebolag i Sverge tillkommit under så föga gynnsamma utsigter för de blifvande lottegarne, och till stöd för denna sin åsigt upplyser han allmänheten om mig enskildt drabbande utmätningar och lagsökningar. Då författaren? derienom inför allmänheten neddragit frågan på ett fält, der han vet att den allmänna moralen anser det ej vara värdigt för redbart folk att utstrida en ärlig kamp, är sannolikt att han ansåg gig på det fältet vara säker ej röna något motstånd. ag anser dock nödigt att för denna gången, bortkastande all falsk blygsel, äfven på det erbjudna, eljest fridlysta, stridsfältet upptaga striden, tröstande mig med att det gamla ordspråket: Säg mig med livem du umgås, skall jag säga hvad du går för, ej är en regel, som ej tål undantag. Då bolaget utaf mig inköpte Stenby egendom för 300,000 rår ingick uti köpevitkoren, att bolaget öfvertager alla i egendomen varande inteckningar, uppgående till 212,000 rår, hvilka ock af bolaget oförtöfvadt skulle inlösas, samt att jag för skilnaden mellan dessa inteckningar och köpeskillingen skall taga aktier i bolaget. Köpet skall dock ej blifva af gällande kraft förr än bolaget träder i verksamhet, hvilket åter, enligt bolagsordningen, ej skall-ske förr än 30.000 aktier äro inbetalte. -Detta senare var beräknadt att ske under detta. års sommar, hvarföre ock är stadgadt, att tillträdet skall beräknas från den 14 Mars detta år. När nu, till följd af det åtal, som anställdes mot delegarne i bolaget, och det långa dröjsmål, som skett uti målets handläggning, bolaget ej ännu kunnat träda i verksamhet, enär det ju är tydligt att hvarken styrelsen vill infordra vidare betalning för tecknade aktier, ej heller de som tecknat sig vilja inbetala -penningarne förr än målet blir slätligen afgjordt; så måste äfven följden blifva att egendomen ännu kan tagas i mät för densamma graveradeinteckningar. Styrelsen ju hvarken har rättighet eller skyldighet att desamma infria förr än träder i verksamhet. Hvar och en opartisk måste således medgifva, att just till följd af det trakasseri, för att ej rent ut säga förföljelse, som jag och dersenom bolaget varit utsatta och som bisdrat bolagets trädande i verksamhet, har jag, såsom säljare, blifvit utsatt för obehag, hvilka eljest aldrig inträffat. Men huru detta skall kunna förringa mitt yttrande att bolagets grundfond aldrig kan gå för aktieegarne förlorad? kunna vi ej fatta. Ty när bolaget träder i verksamhet, och när bolaget således inlöser alla inteckningarne, lärer väl bolagets egendom ej kunna vidare tagas i mät; och då för detta ej erfordras vidare än den köpeskilling bolaget från början beräknat, samt bolagets beräknade återstående behåll. ning räntegöres genom insgrining på bank, samt bolaget, med räntorna och med inkomsten al arrendet för egendomen, amorterar sitt grund: kapital och lemnar vinstutdelning derå, allt på sätt af prospekten och kalkylen inhemtas, våga vi ännu en gång påstå att aktieegarne aldrig kunna lida förlust af sitt insatta kapital, hvilket deremot tyvärr ofta är förhållandet uti andra bolag, der kapitalet nedlögges uti drifvande a! ett företag, hvarigenom det blir beroende a! konjunkturförhållanden om aktieegarne skola få någon ränteutdelning, ja i många fall lyckas att slippa nndan med uppoffring af hela kapitalet. Då författaren? i föregående artiklar sökt föra troligt att jag betingat mig allt för hög öpeskilling för egendomen (300,000 rdr) och således genom ett midre redigt förfarande sökt åstadkomma en oskälig vinst. samt hr Silfversparre till och med på rak arm uppgifvit egen domens värde vara endast omkring 100,000 rår, anser jag mig böra upplysa att egendomen, utom hemmanet Hofgården, inköpt för 2000 rdr, är, då inkomsten kapitaliserats efter 6 4, saluvärderad till 310;316 rår 67 öre, hvilket således med Hofgården gör ett värde af 312,316 rdr 67 öre, och! detta oaktadt ett kapital stort 25,00 rår afdragits, enär räntan efter 6 4; derå ansetts erforderlig för förvaltningskostnader, eller till afiöning för en förvaltare. Sannolikt är alltså. att vid en blifvande värdering egendomen upp: tages uti ändå högre värde.