Aftonbladet – 3 december 1867, sida 2

fad af grefve Raouls uppförande, men kanske är det inte herr de Barclay... Ännu samma dag gjorde Guillaume besök hos presidenten i cirvildomstolen och hos sin advokat. Straxt efter de första upplysningarne om de skäl, eom föranledde ötversten att önska en skilsmessa, afbröt honom juristen, sägande: tSaken behöfrer bara enhängiggöras för att bli afgjord. Skilsmessa skall bli afkunnad, och till nackdel för fru de Bråvillan. Det blir knappast ens behöfligt att framlägga alla de fakta, på hvilke ni bar bevisen i edra händer.4 Och barnet?4 4Bernet lemnas i er vård. När felen äro lika å båda sidor, tillhör sonen fadren, likeom dottren tillhör modren. Här är ett helt annat förhållande, i följd hvaraf fru de Brevillan inte kan få tillstånd att se sin dotter oftare än ni medcgifver och på den plats ni bestämmer. Det är bra. 4Ni yrkar ingenting annat emot henne eller hennes medbrottsling ? Nej. Jag önskar endast, om detär möjligt, att målet inte måtte komma till offentligheten. Jag har en dotter, och det är min plgt att skydda det namn hon bär emot varje fläck. 4Skilsmessa kan inte afkunnas förr än svaranden yttrat sig; men motparten skall säkert utan svårighet gå in på att inte bestrida er advokats påståenden, och presidenten kan, i kraft ar sin diskretionära makt, förbjuda tidningarne att referera målet.4 Detta är all: hvad jag begär.4 Då målet förekom inför Seinedomstolen, afstod fru Brevillan, på inrådan af sin advokat; ven blifvit invigd i gituetionen, ifrån att försvara big.