Aftonbladet – 30 november 1867, sida 3

— Pariser-utslällningens kartor. I tionde häftet af Petermans Geografiska Tidskrift förekommsr en sommandrsagen öfversigt af ofvanstäende alster från olika länder, Som denna öfversigt är författad ur ganska all män synpunkt, och flera af de skandinaviska alstren omnämnas, är den af alltför stort intresse tör att här alldeles förbigås. Först visar författaren i en inledning hurn vid studier och undervisning ofantligt mycket tid och möda besparas genom användange pf teckningar och kartor eller grafiska framställningar, i stället för omständliga beekrifningar, tabeller eller kalkyler, eamt uttslar i allmänhet den satsen, att allt bör tecknas, som kan tecknas. Ehuru vår tidi detta afseende gjort stora framsteg, saknas tyvärr ej anledningar för förläggare samt författare att lägga denna författarens äsigt på minnet. En skenbart dyr undervisningseler bildningsmateriel blir sålunda i längden dep billigaste och äpdamålsepligaste, och en enda bok med goda teckningar och kartor kan uttränga många goda verk, hvilka äro i saknad af dylik söabbt verkande och fängslande åskådning. När författaren sedan öfvergår till kartorna, visar han huru från äldre tider alla länders officiella? kartverk upprättades för militäriskt behof och att de störa anslag regeringarne lemnat åt dylika arbeten omintetgjort sll tanke på täflan från andra håll, Dervid anmärker författaren, med förbehåll, att geografien icke har orsak att beklaga dessa förhållanden, såvida det ej uraktlåtes att hafva skyldig hänsyn till det icke mil täriska statslifvets framsteg och behof. Vi he förut vid flöra tillfällen ådagalagt, att