Aftonbladet – 30 november 1867, sida 2

STOCKHOLM den 30 Nov. Frågan om en europeisk kopgress röande den romerska frågan teger för närvarande företrädesvis uppmärksamheten i anspråk. De officiösa franska tidningarne 1ttala de bästa förhoppningar, att det skall lyckas franska regeringen att få en sådan ill stånd. La France omtalar med synnerig förnöjelse, att Osterrike, Spanien, Porjugal, Belgien, Nederländerna, Danmark, Sverge, Schweiz, Baiern, Wirtemberg och Baden redan gifvit sitt bifall utan alla förbehåll. . Som man ser är det, med undantag af Österrike, endast stater af andra, tredje och fjerde ordningen, som förklarat sig redo att taga den romerska frågan om hand. Om vårt kabinett, oaktadt dess för ej längesedan gjorda afsägelse från all inblandning i och allt inflytande på de politiska tilldragelserna i Europa, ända till den grad, att det till och med ansågs otillständigt att i det senaste trontalet tala om det vänskap: liga förhållandet till andra makter och lyckönska oss till fredens bevarande, nu skyndat att förklara sig redo att taga den romerska frågan om hand, så hoppas vi dock att detsamma något ser tiden an, i fråga om förberedelserna för en blifvande beskickniog till kongressen, så att det icke går såsom 1859, då generalmajor af Nordin gjordes till serafimerriddare, för att på ett värdigt sätt kunna representera vårt land vid den kongress, der Laliens öde då sknlle afgöras, men hvilken konzress aldrig blef af. Det är fara värdt, att Frankrikes förslag till en kongress skulle kunna komma att stranda, såsom det gjort åtskilliga gånger förut. Föga är vunnet genom de smärre staternas bifall, om England, Preussen och Ryssland vägra att deri deltsga. Dessa makter ha visserligen icke till svar gifvit ets bestämdt nej; men de vilja, innan de inlåta sig på en sådan förhandbpg, ha ett bestämdt program, några bestämda punkter, såsom föremål för öfverläggning, på det icke hela den stora kongressen endast skall bli ett politiskt charivari, utan allt resultat. Men för att ett dylikt program skulle kunna framläggas, fordras först något slags öfverenskommelse mellan Frankrike och liaiien, och det fordras dernäst, att påfven skulle vilja taga en sådan öfverenskommelse i allvarsamt öfvervägande. Men om konjunkturerna vore. sådana, så skulle ju en kongress i sjelfva verket vara obehöflig. Hvad påfven angår, så synes han ej vara fallen för den ringaste eftergift; han fordrar upprätthållande af den heliga stolens? verldsliga makt och af grundsatserna i den beryktade bullan Syllabus?, samt fordrar att. dessa grundsatser skola göras oemotständliga och klart gällande med hjelp ef Chassepotgevären, för hvilka hans helighet? fått en synnerlig smak. Det skulle icke förundra oss, om,herr Chassepot biefve apphöjd till en af romerska kyrkans högsta värdigheter och efter sin död ätminstone beatificerad. Såsom kongressort her man på sista tiden nämnt Miänchen; men hvarken Preussen eller Ryssland skulle gerna se ett sådant val. Äfven Wien, som varit i fråga, behagar icke flera af stormakterna. Man har vidare tänkt på Venedig och Parma, äfven ur den synpunkten, att dessa städer under vintern skulle vara behagligare än det högtliggande, kalla och blåsiga Mänchen. Hvarföre icke välja det lilla Monaco? Det är en sjelfständig stat och om man väljer denna ort, som i fråga om angenämt vinterklimat täflar med Nizza, så sker ingen prejudice, Måhända är man emellertid rädd att utsätta diplomaterna för farorna vid roulet ten, som der är i oafbruten rörelse.