Aftonbladet – 29 november 1867, sida 3

tröja, men ati ke aktgifvit, hurudai tröja den tredje burit; att dessa tre persone burit så kallade förkläden; samt att vittnet till följd af klädseln trott nämnda tre personer tiil höra flottningsfolket, men att äfven af orten folk en del brukar begagna förkläden. På fråg af angifvaren Holmblad förmälde Per Olof Eriks son, att han icke aktgifvit, om på morgonen, di Emanuel Nilsson inkommit uti bryggstugan, han: påhafde kläder eller skodon varit våta. På fråge af hr Tengvall uppgaf Per Olof Eriksson, at samma morgon hade Emanuel Nilsson påhaft er rödratig tröja, men att vittnet ej visste, om Ema nuel Nilsson ensam burit sådan tröja; samt at vittnet icke misstänkt Anders Fredrik Anderssor för att hafva varit bland dem, som uttagil timret. På fråga af hr Gahn upplyste vittnet Ema. nuel Nilsson, att Anders Fredrik Andersson, Wi strand, Anders Olof Andersson från Kattisafvan och äfven, efter hvad vittnet ville minnas, Ån ders Olof Andersson från Åskilje burit rödrutiga tröjor under flottningen. Anna Kajsa Sjögren, som under senare förhöret med Per Olof Eriksson utevarit, förekalla des nu, dervid hon förklarade, att hon icke sett ansigtet af någon utaf de personer, som natten emellan den 11 och 12 Juli varit på båten i afvan; att vittnet till följd af klädseln antagit samma personer tillhöra flottningsfolket, af hvilka en del bar blåa tröjor; och tilltrodde vittnet sig kunna på personers sätt igenkänna flottningsfolk, åtminstone om de äro från annan församling; att vittnet likväl icke bestämdt kunde säga, om personerna tillhört flottningsmanskapet; att vittnet icke kunde på eden taga, att bland de personer, som innevarit uti bryggstugan, då Ström tillsagt att medtaga timmer, som låg vid stränderna, varit någon af dem, som vittnet förut sett uti båten på afvan; att då Emanuel Nilsson den 12 Juli på morgonen inkommit uti Markzins bryggstuga, vittnet tänkt, att han varit bland dem som uttagit timret. På fråga af angifvaren Holm-I blad uppgaf vittnet Sjögren, det hon icke kunde I säga, om vid det Emanuel Nilsson inkommit i il bryggstugan, hans kläder eller skodon varit våta, men den person, för hvilken vittnet öppnat dörren, hade påhaft våta skodon; samt att vittnet ej visste, om de flottningskarlar, eom bott hos Markzins, aftagit uti bryggstugan sina skodon, innan de den 11 Juli på aftonen gått till hvila. På fråga af hr Tengvall förmälde vittnet Sjögren, att vittnet, som från det Emanuel Nilsson inkommit i bryggstugan och till Ströms ankomst icke sofvit, men legat med ansigtet mot väggen, visserligen förmärkt, att personer gått in och ut ur kammaren, men att vittnet ej visste, hvilka som uppehållit sig i kammaren, då Ström tillkommit. Hr Tengvall anmärkte, att Anna Kajsa Sjögren, efter hvad protokollet för förra rättegångstillfället utvisade, då skulle sagt, att uti Markzins bryggstuga först inkommit en af de personer, som utstuckit ifrågavarande timmer samt derpå, efter det Ström varit vid bryggstugan, dit inkommit ytterligare två personer, hvilka Anna Kajsa Sjögren antagit hafva varit bland dem, som utstuckit timret, men nu hade Anna Kajsa Sjögren uppgifvit, det före Ströms ankomst hade uti bryggstugan inkommit två personer, hvilka hon antagit hafva utstuckit timret, hvadan således hon antagit fyra personer för att hafva uttagit ifrågavarande timmer, fastän hon endast sett tre personer i omvittnade båt på Djupskolafvan. Anna Kajsa Sjögren förklarade, att uti båten på afvan funnit endast tre personer, men att den 12 Juli på morgonen, sedan Ström varit vid Markzins bryggstvga, flere flottningskarlar dit inkommit. Hr Tengvall hemställde, huruvida icke, enär Ström vore uttröttad, honom kunde lemnas tillstånd att sitta, hvilket bifölls. Härpå anhöll åklagaren, att Ström måtte uppgifva de personer, som innevarit uti Markzins bryggstuga, då han tillsagt att medtaga det timmer, som fanns utmed stranden nedanför Markzings bostad. Med anledning häraf yttrade Ström, att han ville minnas, att han den 12 Juli på morgonen i Markzins bryggstuga eller der i närheten bedtl någon af manskapet framföra till Olof Johan Johansson den helsning, att han måtte tillse, detl manskapet medtoge det timmer, som kunde: finnas ofvanför Hällforssen, innan manskapet for dernedför, men med berörde tillsägelse hade Ström, sem tänkt först några timmar derefter tillkomma vid flottningen, dock icke afsett det timmer, som kunde vara uttaget från Djupskolafvan; och ville Ström minnas, att han vid samma tillfälle tillsagt, att något timmer, som legat ofvanför en å Hällforssen varande såg, skulle qvarlemnas; hvatjemte Ström förklarade, att han icke sett något timmer samma morgon ligga vid stranden nedanför Djupskolafvan; att han icke visste hvilka personer funnits uti den flottningsbåt, som sist afgått från Markzins bostad, ty hade Ström då ej närvarit; att Ström ungefär kl. 9 eller 10 på morgonen den 12 Juli sammanträffat med flottningsfolket, som då varit nedanom Hällforssen och dervid alla båtarne varit nedkomne utför samma forss; att Ström icke hade sig bekant, det någon af flottningsmanskapet sistnämnda dag stannat efter eller under dagen farit tillbaka till Lycksele eller erhållit någon extra förplägning eller betalning utöfver dagspenningen; att då timmer fastnar i forssarne, kommer det bort vanligen först vid högre vatten, men stundom inträffar, att då vattnet sjunker, timmerbröten ramlar och timret sålunda blifver flott; samt att det timmer, som qvarlemnas i forssarne, är obetydligt i jemförelse med det, som nedanför forssarne qvarstannar uti så kallade iduner, derifrån timret icke kan utros, men sjelf vid lugnare väder utflyter i hundradetals på en natt, något som vanligen oftare inträffar, sedan vattenhöjden aftagit. Olof Johan Johansson hade för Sandviks ång sågsbolags räkning närvarit såsom flottningsföreståndare vid detta års flottning. Den-7, 8 eller 9 Juli hade vittnet vid Fläskselsforssen tillkommit. Efter att ha redogjort för sina förehaf vanden efter ankomsten till Lycksele den 11 Juli, dervid bland annat omförmälande att han två gånger under loppet af dagen rott genom slussen i bron öfver afvan, ena gånger i sällskap med Ström, andra gången i sällskap med Wistrand, förmälde sig vittnet hafva klockan emellan tio och elfva gått till hvila hos Markzins, vid hvilket tillfälle Ström i sällskap med kronofogden Holmström, djurläkaren Bergström, handlanden Lundmark och vittnet Markzin uppehållit sig uti en kryddgård vid Markzins bostad; en stund derefter hade vittnet och Wistrand, hvilka legat uti Markzins kökskammare uti mangårdsbyggnaden, hört att uti ett annat rum i samma byggnad uppehållit sig några personer, hvilka vittnet ansett vara Ström och hans sällskap; Markzin och hans hustru hade några gånger, sedan vittnet och Wistrand lagt sig, gått genom det af dem bebodda rum; vittnet hade icke utevarit under natten och ej heller sett timrets borttagande. Påföljande morgon klockan emellan fyra och fem hade Markzin, mycket öfverlastad af starka drycker, kommit in uti vittnets rum, då Markzin yttrat: ?Nu är Djupskolan ren och jag börja, ty jag ger tusan djeflar att timret skall ligga på mina egor.? Vittnet hade då genast utgått, dervid vittnet sett att timret varit borta ur Djupskolafvan, hvarefter vittnet ingått och underrättat Wistrand om förhållandet; vittnet hade sig ej bekant, att Ström befallt någon att uttaga timret; Ström hade för vittnet, innan flottningen kom till Lycksele, och efter hvad vittnet ville minnas, vid ett sammanträffande i närheten af Tuggensele, yttrat: Dom ror in timret i Djupskolatvan?, vid hvilken underrättelse vittnet genmält: ?Hvad skola de med timret der, hvarefter Ström svarat: ?Ja låt dem hafva det.? Vittnet kunde icke erinra sig, att vittnet sedermera med Ström talat om ifrågavarande timmer. Då vittnet och Wistrand under loppet af dagen den 11 Juli vid ett besök hos handlanden Hedqvist gått öfver bron vid Djupskolafvan, hade vittnet och Wistrand stannåt på samma bro, då vittnet akteigvit, att bland timret funnits äldre fimmer än årets afverkning samt till och med en stock, som varit afverka? te bt 0 De OT bh mt fat AN TR BR TRTT JT Svt kat KR ÅL oe te hr RA FR Hare . ort nock Dö bn ln Mg DV se ENN je (MA DO BB sr