Aftonbladet – 29 november 1867, sida 3

öppgifter tl ska Folkets Vt ( Poupp ning. Til, utgifvar ite 2y Nw skref jag sannerligen i tankarne den gamlå. vanliga en; ni kan deraf finna, herr redaktör, foru djupt Agerdhs af er samtida framltade paradox fäetat sig i mitt igt ämner jag wie Ke: er och ar mat 2086 län: am a läsare med imagiv-ppreckningsaffärer, utan i stället söka behöndla ett ämne, som är fullt allvarsamt och af ganske stor praktisk betydelse. Er kollege, yttrar i må uppsats, som gre uttrott nära bh fa mig anledning til mira föregående etraktelser : Vi kunna icke tänka oss en enda affär så obetydlig, att iden icke, när den förnärmar samhällets eller enskildas rätt, kan göras anhängig för offentlighetens domstol, vare sig den juridiska eller allmänna opinionens. Jag finner detta yttrande så riktigt och så löftesrikt för framtiden, att jag ej kan annat än deröfver uttala min odeiade tillfredsställelse; ja, jag ville, om jag kunde upphöja alla samtidas åsigt till ea allmän grundsats, endast med ändring af ordet kan till bör, och i gyllene bokstäfver skrifva den öfver dörren till hvarje svensk tidningsbyrå. En genomgripande och oblidkelig granskning af de grundsatser, som göra sig gällande i handhafvandet af de ekonomiska affärerna inom landet, och det sätt, hvarpå dessa grundsatser tillämpas, skulle sannerligen göra mer till näringarnes upphjelpande och det brutna förtroendets äterställande, än en förökning af många millioner i riksbankens metalliska fond, natur