Aftonbladet – 29 november 1867, sida 2

ndra förenas med mynningen till det genom solfvet stuckna röret. När kakelugnen eldas, ippnas det nämnda spjellet, då luften inströmnar i rummet, efter att vid passerandet af den lel af röret, som har plats i kakelugnen, hafva lifvit lagom uppvärmd. Då eldningen är verktälld, kan man, om man så vill, aflyfta det rökta röret och täcka den vid golfvet varande röröppningen med ett litet lock, det enda då synliga af hela apparaten. — Pantlåneinrättning i Jönköping. Vid stadsfullmäktiges sammanträde i lördags föreslog assessor Printzensköld i en skriftlig motion att för stadens medel inrätta en allmän pantlåneanstalt. Motionären hade till sin motion vidfogat ett förslag till reglemente i allmänna grunddrag. För att behandla denna fråga nedsattes en komitå, i hvilken invaldes motionären assessor Printzensköld, lektor Unger och fabriksföreståndaren Ljungqvist. — Trafikinkomsten å jernbanan Wezxiö— Alfvestad under Oktober mänad utgjorde rdr rmt 5036: 42. Trafikinkomsten under samma månad år 1866 utgjorde 3742: 97. — HSjöolycka — Finska briggen Rocca al Mare, förd af kapten Frisk, från Kronstadt destinerad till Stockholm med last af spanmål, har under den senaste svåra stormen den 22—23 d:s totalt förolyckats och blifvit vrak vid Bläse uti Kappelhamnsviken. — Eldsvådor. För helt kort tid sedan erfor man, att icke mindre än 15 hus i Hvitemölle fiskläge i Skåne nedbrunnit och att flera fiskarefamiljer dervid blifvit husvilla samt beröfvade sin lilla egendom. Nu har den sorgliga underrättelsen ingått, att en liknande olycka hemsökt Skillinge fiskläge, der fem hus blifvit lagda i aska. Från Luleå skrifves: Natten till den 16 d:s inträffade den olyckshändelsen, att den nyuppförda mangårdsbyggnaden å kaptensbostället Luleågård till grunden nedbrann jemte i öfre våningen befintlig lösegendom. Boställsinnehafvaren majoren Ström, hvilken straxt förut hemkommit från en resa till gamla staden, var den förste som upptäckte faran, hvarpå han gjorde allt hvad göras kunde att sammankalla folk och bekämpa elden, som sannolikt först utbrutit i vindsvåningen. Ställets värnlösa läge, afstånd från vatten, brist på sprutor och räddningsfolk, samt till råga på olyckan den skarpaste köld, trotsade alla ansträngningar. Under sitt räddningsarbete blef majoren illa bränd i ansigtet och på händerna, men Jyckades dock från elden återeröfra all lösegendom som fanns i den nedre våningen. Efter ett par timmar låj den vackra, nya och dyrbara bygguaden jemna med jorden. — Mordbrands-anläggningar. Från Luleå skrifves: Landsfiskalen Berghmark rapporterar, att mordbrandsanläggningar skett å hölador, tillhöriga Storforss sågverksegare inom Piteå socken. Den första mordbranden lärer hafva blifvit anlagd redan den 1 sistl. Oktober, då en hölada nedbrann. Natten mot den 14 d:s antändes och nedbrunno eamtidigt två andra med deri inbergade c:a 50 å 60 centner vallhö. Man är mordbrännaren, som på skidor skyndat till sitt dåd, på spåren. Skidorna äro anträffade, märken i dem passa in på spåren; äfven af förbrytarens lappade kängskosula har man funnit spår i en dalgång, der han snafvat och afbrutit sin rännstaf. Man förmodar att dessa dåd stå i sammanhang med våldsamheterna vid virkesuppräkningarne och beslagen i väras, och att hämndbegär tändt mordfackclan. Hvilken demoralisation framkallar icke det skändliga åverkningssystemet ! I samma sorgliga ämne skrifves från Piteå: Ett nidingsdåd af uslaste beskaffenhet har åter under nu förflutne vecka utöfvats i Lillpite by af Piteå socken, i det två lador, fulla med hö, blifvit genom mordbrand uppbrända för inspektoren C. A. Markström vid Storforss. Det vore mer än väl, om man kunde få spaning på nidingarne för att befordra dem till välfurtjent straff. Vi hoppas att kronobetjeningen icke spar möda för att taga reda på bofvarne.