Aftonbladet – 28 november 1867, sida 3

nytt bevis på, att man i Frankrike icke al tid är så noga med de lagliga formern iakttagande. Före målets företagande m i )de fyra anklagade, förekom ett mål m flere för bedrögeri tilltalade personer. U der ett uppehåll i detta förhör begärde F card och Delattre, hvilka uppträdde såso advokater för de tilltalade i Montmartr målet, att detta skulle uppskjutas på åt dagar, emedan det ännu ej varit dem mö, ligt att instämma svarande-sidans vittne: Advokaten Delattre anmärkte dessutom u tryckligen, att man först föregående dage låtit honom taga känredom af anklagels akten, och detta till på köpet på en tid, d det enligt lag var för sent att uttaga stön ning å vittnena. Målet företages i dag blef ordförandens koria svar. Ännu me; karakteristisk är följande episod: Den a: klagade Desmezeaux var angelägen om a få sin priocipal hörd såsom vittne och had begärt hans inkallande, hvilket dock ick skett i lzga form. Men då vit:net det oal tadt befann sig bland åhörarne, begärd Desmazeauxs advokat Floquet, att ha skulle få höras. Ordförander svarade: ?Ne han har befuanit sig bland ähörarne och ka begagna sig af hvad han hört.? — Floquei Behagar domstolen tillåta mig yttra et ord ?? — Ordföranden: ?Domstolen vill icke! — Floquet: ?Blott ett enda ord!? — Ordf. Domstolen vill icke! Sätt er!? ITALIEN. Såsom telegrafen berättat, skulle för nå gon tid sedan en husvisitation ha avställt i engelska sändebudet i Rom Odo Russell bostad i palatset Chigi under hans från varo, hvilket naturligtvis väckt stor upp ståndelse. Vid sin återkomst till staden dei 13 dennes begärde hr Russell skriftligen för klaring ef kardinal Antonelli öfver beve kelsegrunderna till denna folkrätten och d internationella lagarne kränkande åtgärd I ett mycket artigt svar framställde nu kar dinalen saken på följande sätt. Under de senaste oroligheterna hade man hos en in surgent funnit en plankarta öfver Rom, på hvilken flere offentliga byggnader voro ut märkta med ett rödt kors, och man antog att det var insurgenternas afsigt att under minera dessa hus och spränga dem iluften. Ett bland dem var palatset Monte Citorio. en vidsträckt byggnad, som begagnas dels af polisens styrelse, dels till fängelse m. m. och endast genom en smal gränd är skild från palatset Cbigi. Det var således endast en försigtighetsåtgärd man vidtog, då man lät undersöka källarne i de båda husen, hvilket var så mycket nödväsdigare, som en stor afloppstrumma, belägen i gatans hörn, lätteligen kunnat bereda de sammansvurne tillträde. I Odo Russells frånvaro begärde man rd Chigis tillåtelse till undersökningen, hvilken leddes af en byggmästare och inskränkte sig till att besigtiga skorstenspiporna och dylikt, utan att någonting vidördes af hvad som. fanns i det envgelska sändebudets rum. Sedan denneförklaring afgifvits, hade hr Odo Russell ett ssmtal med kardinal Antonelli, som förnyade sin försäkran, att det eldrig fallit den påfliga regeringen in att på något sätt brista i den aktning, som tillkommer Englands represen tant... Så aflopp denna händelse, hvilken idniogarne velat tillägga en politisk betydelse. Från Rom skrifves till Kölnische Zeitung: Tilloppet af frivillige är så stort, att man imnar bilda en tredje zuavbataljon. Påt. ven skall ha för afsigt att utnämna general Kanzler till hertig af Mentana(!). En mängd versoner, som anse sig komprometterade, utvandra. TURKIET. Hussein pascha har enlöndt till Kandia, ör att öfvertaga befälet efter Omer paecha, vilken blifvit hemkallad, som det tros för ut erhålla ett vigtigare befäl. Den nye fverbefälhafvaren, hvilken, efter hvad från Constantinopel skrifves, blifvit väl mottagen vå Kandia, har börjat sin förvaltning med ns indelande i fem guvernementer, af hvilka re blifvit öfverlemnade åt kristna. Namten på dessa tre kristna paschas äro: Seratheodori, Kostaki och Savar. Bref från Rutschuk berätta, att Ryssland ortsätter sina ansträngningar att med all sevalt skapa en bulgarisk fråga. Ryska fficerare och prester ha anländt till Tultscha. De förra skola under förevändning att antälla mätningar tillbricga vintern i Balkanrekten. pe