Aftonbladet – 25 november 1867, sida 2

A kan man göra sig en föreställning om vilka värden här omsättas. Att nu se sin å godt som enda rival göra intrång på eherrskandet af denna linie är sannerligen ke en obetydlighet. Af oändligt stor vigt r det vidare för verldskommunikationens remtida utveckling att en trafikström af jenna betydenhet ovilkorligen måste beröra a Förenta Staternas hamn, 5:s Thomas. Ivarje försök att leda verldshandelns hufrudstråter ur sina naturliga banor har visat ig vara fåvitskt. Ty de lagar kom engång ramkallat dessas riktning reåste sjelfva först indergå en total omsvängning. Men hvarje ådan omsvängning torde gifva den amerit i mensklighetens allmänna parlament, in hon nu redan eger. Nu erhålla deck senom detta köp Förenta Staterna delekighet uti besittningen af en redan bäfdvunnen verldsbandelsstråt; deras maktutvecking har således så mycket färre hinder att! öfvervinna. De politiska konseqvenserna af lenna på endast fredlig väg vunna skenbart så obetydliga jordvidd af blott 5,6 qv. mil, men med en befolkaing af36,139 menniskor, och som ytterligare kan stiga under merikansk egid, skola icke uteblifva. Rubicon är öfvergången. Europa har insläppt Förenta Staterna i sina Westindiska skatikamrar. Konflikter kunna icke uteblifva, hvilka skola ge välkomna anledninsar till Parronderingar? af det nyvunna gebitet. Man bar från 5:t Thomas endast 5 dagars färd med ånga till Panamsnäset. För den som kunde se in i framtiden skulle sannolikt bli klart att den mexikanska viken snart skall vara skådeplatsen för en utveckling, som skall framkalla ett särdeles in tressant skifte i verldshandeln. I det närmaste grannskapet af de nyss afträdda danska öarne ligger den lilla ön S:t Barthelemy i Karaibiska hafvet. Den tanken framställer sig sjelfmant för oss, att nska unionen ytterligare en ännu större , rätta tidpunkten nu är inne för Sverge att begagna tillfället och söka ?placera? denna för moderlandet så föga värderika besittning. Ingen stat skall betala Sverge det pris, som Amerika kan erlägga, ty den foderrika ön skulle bli en ypperlig depöt för en i de vestindiska vattnen förlagd flottas boskapsbehof. Ön är lika stor som B5:i Jean, för hvilken med S:t Thomas nu erlagts 7!(2 millioner dollars. S:t Barthelemy har dock flere invånare än S:t Jean, men deribland högst få svenskar. Man gjorde alltså den svenska nationaliteten ingen orätt och priset för öa skulle måhända icke bli få obetydligt. I alla fall vore det i kommande tiders möjliga politiska kombinztioner en fördel för Sverge att stå väl med den stora re publiken. Men säljes S:t Barthelemy till någon annan stat, utan att förut på full allvar ha hembjudits unionen, så är det fars värdt att de amerikanska sympatierna fö; Sverge och dess skandinaviska intressen följd deraf skulle lida ett höget betänklig afbräck. Man bör smida medan jernet öl varmt och innan afondsjuka mekters intri ger hinna förhindra eller åtminstone för svåra en lycklig och hedrande lösning a denna fråga.