Aftonbladet – 22 november 1867, sida 2

Article Image
lagstiftande kåren framlagda lagförslaget förde lar rekryteringsbördan på alla medborgare. Dette system har ansetts för betungande. Modifikatio. ner ha sedermera inskränkt dess omfattning, och derföre hat jag ansett mig böra underkasta denna fråga nya studier. Man kan sannerligen icke med tillräcklig omsorg undersöka detta svära problem, som berör så betydliga och ofta så motsatta in tressen. Min regering skall framlägga för er nya lagbestämmelser, som icke äro någonting annat än helt enkelt förändringar i 1832 års lag, men hvilka uppnå det ändamål, jag alltid eftersträfvat, att nedsätta militärtjensten i fredsiid och höja den under krigstid. I skolen pröfva dem, likasom organisationen af nationalgardet, som bilda: des under inflytelsen af den fosterländska tanken, freden är destomera betryggad, ju starkare vi ro. Denna fred, som vi alla vilja upprätthålla, tycktes ett ögonblick sväfva i fara. De revolu. tionära rörelser, som förbereddes för öppen dager, hotade de påfliga staterna; då fördraget a! den 15 Sept. icke längre efterleldes, måste jag ånyo skicka våra trupper till Rom och skydda den hel, stolens rättigheter genom att drifva de på dess område inträngande tillbaka. Vårt förfarande kunde icke innebära någonting fiendtligt mot Italiens enhet och sjelfständighet, och denna nation, ehuru ett ögonblick öfverraskad, insåg snart de faror, med hvilka de revolutionära de monstrationerna hotade den monarkiska principen och den europeiska ordningen. Lugnet är nu nästan fullkomligt återstäldt i de påfliga staterna, och vi kunna redan beräkna den nära tidpunkten för våra truppers hemkomst. För oss fortfar fördraget af den 15 Sept. att gälla, så länge det icke blifvit ersatt genom ett nytt internationelt fördrag. Italiens förhållande till den hel. stolen är af vigt för hela Europa, och vi ha föreslagit makterna att på en konferens ordna detta förhållande och derigenom förekomma nya förvecklingar. Man har sysselsatt sig med den orientaliska frågan, hvilken dock makternas försonliga sinnesstämning betagit all oroande karakter. Om några meningsolikheter mellan dem förefunnits rörande medlen att återställa freden på Kreta, så gläder det mig dock att kunna nämna, att de alla äro eniga i två punkter: upprätthållandet äf det ottomaniska rikets integritet och förbättrandet af de kristnas ställning. Den utrikes politiken tillåter oss således att egna hela vår omsorg åt de inre förbättringarne. Sedan er förra session har den allmänna rösträtten åter anlitats för att välja en tredjedel af medlemmarne i generalråden. De med lugn och sjelfständighet verkställda valen ha öfverallt bevisat befolkningens goda sinnesstämning. Den resa, som jag med kejsarinnan företagit i norra och östra Frankrike, gaf anledning till tillgifvenhetsdemonstrationer, som djupt rört mig. Jag kunde åter en gång öfvertyga mig, att ingenting är i stånd att rubba det förtroende, som folket satt till mig, och den tillgifvenhet, som det skänker min dynasti! Jag å min sida bemödar mig oupphörligt att gå dess önskningar till mötes. Bivägarnes fullbordande har begärts af de åkerbrukande klasserna, hvilkas upplyste representanter I ärea. Att afhjelpa detta behof har för oss varit en handling af rättvisa, jag skulle nästan kunna säga: af tacksamhet. En omfattande undersökning förbereder dess utförande. Det skall bli lätt för er att i förening med regeringen betrygga denna vigtiga åtgärds framDn; Ställningen är utan tvifvel icke fri från en viss förlägenhet. Rörelsen i handel och näringar har afsaktat; denna olägenhet är allmän i Europa och beror till stor del af de farhågor, sem det mellan makterna rådande goda förståndet bör undanrödja. Skörden har ej varit god, och dyr tid är oundviklig, men den fria rörelsen kan ensam försäkra om tillförsel och utjemna priserna. Om dessa olika orsaker förhindrat, att inkomsterna appvägt de i budgeten äskade anslagen, skola lock föreskrifterna i finanslagstiftningen icke förindras, och den tidpunkt kan förutses, då skatteindringar kunna företagas. Den nuvarande sessionen skall hufvudsakligen mnvändas till pröfning af de lagar, till hvilka ag tog initiativet i sistl. Januari. Den derefter örflutna tiden har icke förändrat min öfvertyselse om dessa reformers nytta. Utan tvifvel utätter utöfvandet af dessa nya friheter sinnena ör oro och farliga lockelser, men för att betaga lem denna makt förlitar jag såväl på den goda indan i landet som på de offentliga sedernas ramsteg, mottryckets fasthet samt myndigheteras energi och anseende. Må vi således fortkrida med det verk, som vi i femton år tillsamnans förehaft; vår tanke har alltid varit denamma: att, höjde öfver tvisterna och de fiendtga lidelserna, upprätthålla våra grundlagar, om folkomröstningen stadfäst, men på samma ång utveckla våra frisinnade mstitutioner, utan tt försvaga auktoritetens princip. Låtom oss cke upphöra att sprida välstånd genom våra biägars skyndsamma fullbordande, föröka bildingsmedlen, göra lagskipningen mindre kostam genom domstolsväsendets förenkling, samt idtaga alla åtgärder, som kunna bereda den törsta möjliga del af folket en lyckligare lott. )m I såsom jag förblifven öfvertygade, att denna r det sanna framåtskridandets och civilisatioens väg, så må vi fortfarande vandra framåt red denna endrägt i åsigter och känslor, som är n dyrbar borgen för det allmänna bästa. Jag hoppas, att I skolen antaga de för er framigda lagarne; de skola bidraga till landets storet och rikedom; å min sida skall jag, derom unnen I vara förvissade, fast och högt uppbära en mig anförtrodda makten, ty hindren eller et oberättigade motståndet skola hvarken rubba vitt mod eller min tro.

22 november 1867, sida 2

Thumbnail