Aftonbladet – 20 november 1867, sida 3

Oljeaniledningarne vid Osmundsberget. (Slut från gårdagsbl.) Vi anse oss äfven böra meddela professo! Nordenskiölds intressanta utlåtande samt två tterligare intyg ef docenten Paykvll och ektor Törnqvist, hvilka äro egnade at skingra farhågorna, att skifferlagren skulle vara af ringa mäktighet. Betänkande rörande sannolikheten att I Dalarnes sileriska formation påträffe bergolja. Större delen af den bergolja, som för de närvarande förbrukas, hemtas såsom bekant ifrån Norra Amerika, och tillföljd häraf är den åsigt temligen allmänt utbredd; at detta i så många afseenden gynnade land äfven i detta hänseende blifvit rikare lottadt än den gamla verlden. Denna åvigt är dock tydligen icke enlig med rätta förhållandet. Medan man flerestädes i Europa och Asien utder hundrade och tusentals år insamlat och för olikartade tekniska och re: ligiösa ändamål förbrukat ganska betydliga qvantiteter petroleum, så var detta ämne ännu för 10 år sedan obegagnadt, nästan okändt i Amerika, och skulle de oväntade resultater, som vunnos genom de första, år 1859, utförda borrförsöken, och de betydande rikedomar, som oljspekulationen i en hast insamlade, ej derstädes åstadkommit ett verkligt oljspekulationsraseri, så skulle helt säkert större delen af Amerikas oljdistrikter ännu vara fullkomligt okända. Å andra sidan är det högst sannolikt att amerikansk företagsamhetsanda redan längesedan skulle i den gamla verlden uppletat oljetillgångar, hvilka kunnat blifva farliga rivaler till Pennsylvaniens berömda petroleumkällor. Man hör äfven stundom påstås att oljbäddar företrädesvis träffas i nejden af stenkolsförande lager, men denna åsigt beror tydligen på en fullkomlig missuppfattning af oljbäddarnes uppkomst. Såsom senaste undersökningar gifva vid handen, har nemligen bergoljan bildat sig direkte genom en längsarå förmultning eller kemisk förändring af ätskilliga på bottnen af forntida haf afsatta animaliska eller vegetabiliska ämnen och icke, eller endast undantagsvis, såsom man en tid förmenade, genom en naturlig distillation af. bituminösa. kollager. -Åtskilliga af stenkoltjärans beståndsdelar saknas nemligen fullständigt i bergoljan och flera af.de mest gifvande oljbrunnar: äro borrade i: skifferlager, hvilka blifvit afsatta långt innan :stenkolsperiodens yppiga skogsvegeta:tion existerade. Amerikas oljförande leger äro spridda öfveren ofantligt vidsträckt areal af vexlande geologisk. beskaffenhet, från Stilla Oceanens kuster till. Lorenzoflodens myn ning, och mer eller mindre gifvande oljbrunnar exploiteras i Kalifornien, Kentucky, Ohio, Michigan, :Virginien, Pennsylvanien, Newyork, Kanada, m. m. Ej heller ära hithörande lager inskränkta till något bestämdt tidskifte af jordskorpans utveckling. Man har nemligen med framgång borrat efter olja i: sä Kaliforniens tertiära bäddar. Kolorados och Utahs kritlager. Öfversta lagren af kolformationen. Mellersta och undre lagren af kolformationen. t Flere olika afdelningar af. Devoniska formstionen. Öfre afdelningen af siluriska formationen. Undre afdelningen af siluriska formationen. 0.8. V. Under dessa olika tidsperioder har dev del af jordklotet, der Amerika är beläget, undergätt mycket skiftande öden, i det att