Aftonbladet – 20 november 1867, sida 2

Inbjudning till sjette svenska allmänna folkskolemötet. Det femte allmänna svenska folkskolläraremötet, som hölls i Gefle 1865, beslöt, att det nästföljande skulle hållas i Örebro under senare hälften af Juli månad 1868 samt utsåg till bestyrelse för träffande af nödiga förberedelser för detta sjette möte fyra personer, med rättighet för dem att adjungera flera ledamöter, om de så önskade. Denna bestyrelse, efter behofvet tillökad, har i följd deraf trädt i verksamhet och beslutit de åtgärder, som ansetts nödvändiga. Folkskoleväsendet inom vårt land har lyckligtvis hunnit vinna det afseende, hvartill det har största rätt, såsom en af folkets vigtigaste angelägenheter och en för samhällets utveckling verklig lifsfråga. Det synes derför vara på tiden, att dessa sammanträden af alla folkskolans vänner få den utsträckning, som frågans vigt kräfver. Hvarken i afseende på folkskolans organisation, den deri meddelade undervisningens beskaffenhet och omfång, eller de ekonomiska vilkor, som den jöR rätt att fordra, synes allt, hvad som bör och kan göras, ännu vara gjordt. Vi undertecknade, som fått i uppdrag att bestämma föremålen för mötets verksamhet, hafva derför trott, att man vid uppställandet af de öfverläggningsämnen, som dervid skola förekomma, bör utgå från de stora hufvudfrågorna rörande folkskolans betydelse, syfte och verksamhet, således i allmänhet från det, som rörer dess ändamålsenliga organisation, hvilken bör ställas i förgrunden, då deremot smärre pedagogiska detaljfrågor, hvilka mera synas tillhöra provincialmötena, böra dera förbehållas. Ni hava också derföre trott oss böra förändra sammanträdets namn till Folkskolemöte?, enär det med skäl kan förutsättas, att det bör kunna påräkna ett allmännare deltagande, ej blott af folkskollärarne, för hvilka det hittills hufyudsakligen varit afsedt, utan äfven för alla dem, som varidat och kärleksfullt omfatta denna hela folkets gemensamma angelägenhet. Öfverläggning om de vigtigaste frågor rörande folkskolans närvarande ställning, samt sättet och medlen för dess vidare utveckling, är visserligen mötets förnämsta angelägenhet. Derur kan nemligen, om den föres med lifligt deltagande för dess bästa, mogen insigt i dess kraf och lugnt bedömande af dess ställning i förhållande till den närvarande tiden; och dess: blifRR a RR ng a