Aftonbladet – 19 november 1867, sida 2

—(SRO— Länsstyrelsernas tredje årsväxtberättelser. Westernorrlands län. De förhoppningar, som i andra berättelsen uttalades om åtminstone medelmåttig skörd, blefvo under de starka frostnätterna till den 23 och 24 September på ett alltför beklagligt sätt tillintetgjorda. Ej nog med att de i allmänhet förut vackra och frodiga kornoch hafreåkrarne hörjades af frosten — äfven den afskurna och i hässjor uppsatta säden skadades deraf. Under sådana förhållanden och då rågen redan på våren befanns hafva tagit skada och på många tällen var utgången, kunna resultaten af skörden ej blifva särdeles tillfredsställande. De uppgifvas emellertid sålunda: rågen, som endast föga odlas, anses gifva 3:dje och 4:de kornet; kornet, hufvudsädet, som inom flere kommuner helt och hållet bortfrusit, torde deremot inom Medelpad och vissa delar af Ångermanland gifva högst 3 å 4 procents afkastning, men är äfven der till en betydlig del. skadadt af frost och i allmänhet otjenligt till utsäde; hafren, som nästan öfverallt skördats grön, antagas, icke lemna mer än utsädet; blandsäd kan icke anses lemna mer än 2:daa kornet; ärter, som föga odlas, hafva icke hunnit till mognad och lemna knappast utsädet: potates, som äfven lidit af frost och på en del ställen angripits af torröta, anses icke gifva högre afkastning än 4:de och 5:te kornet. Öfriga rotfrukter, som sparsamt förekomma, gifva afkastning under medelmåttan. Lin, och hampväxter hafva i Medelpad och Södra Ångermanland gitvit skörd under medelmåttan, men i Norra Ångermanland deremot har skörden deraf blifvit god och på en del ställen ymnig. Höskörden har öfver hela länet blifvit god och i vissa trakter riklig. Häraf framstår tyvärr alltför klart, att såväl i norra som södra Ångermanland allmän missväxt på sädesgrödan inträffat och delvis äfven inom Medelpad, samt att, till fyllande af den härigenom uppkomna brist och till förekommande al hungersnöd, betydliga qvantiteter af spanmäl från södra orterna erfordras.