Aftonbladet – 15 november 1867, sida 3

b aflotter belagdt med böter. Des. k. bolagsmännen I hafva, såsom redan visadt är, genom interims? styrelsen i allmänna tidningarne utbjudit lotterna I och tillkännagifvit sig hålla kontor för deras för8 I säljning. Men icke nog härmed. Utbjudandet af : lotterna har öfver hela landet bednfvits på ett 2 1i sanning oförsynt sätt. Tryckta cirkulärer hafva ; blifvit kringsända till folkskolelärare för att söka göra dem tilllötterikollektörer, förmodligen bland sina lärjungar och deras föräldrar eller anhö8 Iriga. är icke stället att utveckla lotteriana Istalters förderfiighet och allt det onda de föra I med sig både i moraliskt och ekonomiskt afse-Jende. Detta är bland hederligt och samvetsI grannt folk en erkänd sak och denna uppfattning har sedan mera än ett sekel tillbaka varit -J uttryckt i vår lagstiftning. Men om under er1 I kännande af lotterispelets förderflighet, menin; I garne kunna skifta derom huruvida och hurulångt en beräknade klokheten må kunna mana att 2 lunder stadgade former lemna vinstbegäret ett fl visst spelrum Kfven på detta fält, icke har man r I hittills ansett möjligt att någon skulle djerfvas -Itill den grad lemna all försynhet åsido och låta r I vinstbegäret ensamt leda handlingssättet, att f han skulle vilja göra dem, som fått sig uppfost; I randet af landets ungdom anförtrodt agenter Iför utmånglande af lottsedlar. Men detta har I Stenby bolag, dess styrelse och hr grefve H. A. fl Taube funnit för sig tillständigt. Jag bifogar här, såsom prof ett af de flera exemplar rn I olika delar af landet fått mig tillsända af lylika till folkskolelärare utsända cirkulär. Af detsamma inhemtas, att skollärarne uppmanas att blifya d agenter för aktieförsäljningen emot det att bo laget betalar fem procent på försäljningsbelopI pet och ersättning för postporto. Frågan gäller således icke att blifva grefve Taubes enskilda kommissionärer, utan Stenb; bolags afiönade Jagenter. Och bolaget sjelf erkänner härmed att dess aktier redan vid emissionstiden ej stå till par utan säljas till 95 procent, minus postporto. I För att yäverligare visa huru aktierna? af styrelsen sjelf behandlas, torde jag få fästa uppmärksamhet på tillkännagifvandet. att två akItier följa, som påföras eder att redovisa för?. JInnan man vet om den tillfrågade vill befatta j sig med saken sänder man honom aktier och debiterar för dem. Icke aktier, men väl lottsedlar behandlas på detta till och med för drifvande af lotteriaffärer egendomliga sätt. 1I På enahanda sätt halva äfven andra personer blifvit genom cirkulär af grefve Taube anmodade att åtaga sig försäljning och derefter genom cirkulär af interimsstyrelsen tillförsäkrade förmåner af styrelsen förlottsedelförsäljningen. Till bevis härom får jag öfverlemna exemplar af dessa cirkulär, hvilka jag anhåller måtte lika med skollärarecirkuläret i rådhusrättens protokoll intagas. Men min skrift skulle blifva alltför vidlyfti om jag försökte att här framställa alla de vidunderligheter, som öfverallt visar sig vid granskning af detta Henbr lotteri och dess målsmäns sätt att bearbeta allmänheten till det betryckta svenska jordbrukets tpphjelpande genom hvad ofvan och förut i målet är anfördt samt ingifna handlingar visa torde vara ådagalagdt. Att den af K. M:t meddelade fastställelse å Stenby bolagsordning icke innefattar något berättigande för bolaget att inrätta lotteri för allmänheten, att fasthellre K. M:t icke blött vägrat sanktion å sådana stadganden i förslaget till bolagsreglemente, som skulle kunna anses innefatta bemyndigande till lotteri, utan äfven i stadfästelseresolutionen uttalat sådana motiver för denna vägran, som innebära den mest uttryckliga förkastelse af all lotteritillställning inom bolaget. Att, detta allt oaktadt och med uppenbart trots emot K. M:ts tydligen uttalade afsigt med uteslutandet ur bolagsordnin en af den förslagna 4, aktietecknarne i Stenby bolag, vid sammanträde den 12 Mars 1867, på sätt notarii publici protokoll närmare u ptager, beslutit inrätta ett lotteri för bortlottande j mindre af Stenby egendom än af vissa penning! OR: Att bolagsmännen Iktit å aktiebrefven trycka förenämnde lotteribeslut och derigenom gjort dem till sin betydelse lika med vanliga lottsedlar. Att dessa lottsedlat derefter blifvit genom af interimsstyrelsen såsom bolagsmännens ombud, i allmänna tidningarne införda annonser och genom antagna agenter till allmänheten utbjudna på ett sätt och underitörhållanden, som än vidare utmärka deras enlighet med lottsedlar; samt att de missbruk Stenby bolagsmän sig tillåtit, föranledt K. M:t att vägra all sanktion å bolagsordningar liknande Stenby bolag, under förklarande att den erfarenhet Stenby bolag lemnat läte befara, att de tillämnade nya bolagen äfven skulle komma föra sina aktier till betydelsen lika med vanliga ottsedlar. Hr häradshöfdingen Jacobsson och hr grosshandlaren Nelson hafva särskildt invändt att de icke uttagit några aktier i bolaget och förmenat sig derigenom vara fredade från ansvar. Pnligt hvad notarii publici af dem obestridda protokoll utvisar hafva de deltagit i beslutet om inrättande af lotteri och äro sålunda efter förordningens tydliga lydelse skyldige till ansvar. Förnyande mina förut gjorda påståenden, yrkar jag således att kommissionslandtmätaren grefve H. Å. Taube, kongl. sekreteraren W. F. Dalman, gulddragaren A. Björk, majoren grefve E. Taube, hofmarskalken grefve G. J. Taube, possessionaten ÅA. We sterberg, friherre Kruse, revisoren H. Hedin, kanslisten R. Backman, grosshandlaren A. W-. Sundstedt, stadsmäklaren H. af Sandeberg, handlanden B. W. Liedberg, grossbandlaren C. A. Nelsson, bäradshitdingen Melcher Jacobsson, fullmäktigen i riksgäldskontoret kapten C. G. Hjerta, häradshöfdingen P. W. Wendtland och boktryckaren Rudolf Wall samt notarien Otto Staaff, måtte för det de dels deltagit i beslutet om lotteriets inrättande, dels såsom ledamöter i interimsstyrelsen till allmänheten utbjudit de till lottsedlar förvandlade aktierna, dels på bäda förenämnda sätt sig förbrutit fällas till ansvar, och som dels lottningen angår både fast egendom och penningvinster, dels ock inrättandet af iotteriet innebär uppenbart trots emot K. M:ts vägran att fastställa det förslag till reglemente för Stenby bolag, hvarigenom afsågs att vinna bemyndigande för lottener, yrkande jag atthvar och en af ce tilltalade måtte fällas till det i förordningen den 21 Mars 1844 stadgade högsta böesansvar 750 rår rmt. För att ickelängre uppeWålla målets afgörande, enser 23 mig ej böra Ly detta mål väcka talan emot olagsmän och edamböter af interimsstyrelsen å hvilka, såsom rånvarande från orten eller för mig till vistelseten okända, jag icke hittills uttagit stämning ler väckt påståenden. Jag förbehkller mig enast att, i sinom tid, emot dem och de flera, om befattat sig med afyttrande af Stenbylottedlar, föra talan efter bef et. Jag reemnar målet till rådhusrättens pröf. efgör ade. Stockholm den 18 September 1867. Bilfversparre.