Aftonbladet – 15 november 1867, sida 3

ingått de ofullkomligheter från äldre tider ?som blifva en följd af vetenskapens ut veckling?. Derutöfver har jag ej yttra annat, än att det som hos oss nu göres vi den europeiska gradmätningen, är att ans såsom en mer vetenskapligt noggrann om arbetning af ett förut befintligt äldre triangel nät. Jeg har aldrig påstått, att hela dett: triangelnät måst omarbetas. a Vidare yttrar hr A. med rätta, att billig heten fordrat, det jag derjemte upplyst, åt en större del af värt triangelnät befunnits användbart äfven för gradmätningen. Dette skulle jag pligtskyldigast och med nöje ha om: talat — om jag derom egt den visshet, som jag nu först genom hr Å—s genmäle er hållit. Något yttrande, som motsäger detta förhållande eller gifver anledning att betvifla det, finnes ej i min berättelse, i hvilken ingen annan än hr J. F. N. A. — af samvetsgrannhet, som jag högaktar, men anser hafva ledt till eneidig uppfattning af en allmän ssk — kan finna något klander af det sätt, hvarpå kartverkskåren utfört sin triangelmäteing eller af det sätt, hvarpå den användt derti!l anslagna medel. Vidare har hr A. alldeles missförstått mig. der han ansett mig hafva uttalat ett klander öfver ?den rysliga sanningen?, att hos oss triangelmätningar utförts af officerare. Jag berättade blott, att den preussiske generallöjtnanten Baeyer beklagat ?det med miliPtäriska inrättningar oundvikliga täta ombytet af biträden ?och förklarat,? att denna ?på arbetena störande omständighet förfaller vid begagnandåe af civila biträden.? — Det genmäle hr A. med anledning häraf nedskrifvit mot mig, får alltså stå för hans egen och generallöjtnant Baeyers gemensamma räkning. På min ringa del deraf kan endast belöpa hvad som beträffar min. anmärkning att, såvida jag ej misstagit mig, dylika förhållanden fill en del, fastän inom mindre vetenskapliga områden, tyckas ega motsvarighet hos oss? — Ehuru ofvanstående kursivering är gjord först nu, torde dock hvarje läsare ba funnit, att jag med de mindre vetenskapliga områdena omöjligen kunnat förstå de mest Yyätenskape iga eller triangelmätningarne. Jag afsåg ;ydligen de nästan rent mekaniska och tekniska rekognoseringar, som förut nästan uteslutande verkställts af på kortare tider kommenderade linieofficerare. Jag trodde mig sagna, närjag uppmärksammade de olägeneter, som blifva en följd af dylika komnenderingar och hvilka vederbörande till n del afhjelpt genom en af de organisatioer, af hvilka hr A. ej tyckes vara någon än. Vederbörande ha nemligen för dylika rbeten organiserat en ständig afdelnivg och lervid antagligen såsom måtto tänkt sig hr A—s elutord: Nit och allvar äro hufvudsaken ; embetsdrägtoch embetstitlar af unlerordnad betydenhet?. Nu anser jag mig i hufvudsak ha besvarat r A—s anmärkningar utom dem, som röra rganisationsfrågan, och hvilka ej tyckas era af natur att erfordra genmäle. Tacksam för den rättvisa min ärade mottåndare skänkt mig och för det granulaga ätt, hvarpå han öppet genmält mig, nödgas ag dock beklaga, att hans till ordspråk ordna samvetsgrannhet under flerårigt utfvande af ifrågavarande vetenskapliga areten varit den känsliga sträng, jag otvifelaktigt utan afsigt? räkat vidröra. Bias. I