Aftonbladet – 13 november 1867, sida 2

Deita ansåg tal. så mycket mer förvånande som vårt reglem:nte eger ett eådant öfverflöd på formationer och rörelser, att det till och med har en viss likhet med det amerikanska före senaste krigets utbrott, hvilket man påstår hafva tillgodogiort sig alla andra reglementens bestämmelser. . Föröfrigt ansa vi oss ej böra förbigå att tal. i sitt yttrande om omorganisationen af franska och österrikiska armåerna säger att desamma, utan att bekymra sig om Changarniers besynnerliga och mot all krigserfarenhet stridande påstående, att betydelsen af den numeriska öfvervigten minskas i förhål. lande till massornas storlek, halva sökt att öka sina armåer till samma belopp som den befarade fiendens. Den af sekreterarea upplästa berättelsen af föredraganden i artilleri redogjorde på ett intressant sätt för de storartade experimenter, hvilka på senare tider med mycken ifver företagits i de franska etablissementerna, hvilka försök förfettaren genom prins Oscars bemedling lyckats öfvervars, ehuru eljest alla franska försök inom artillerivetenskapen försiggå med den största hemlighet, i motsats till de engelska, der allt i denna väg försiggår så öppet som möjligt och genast offentliggöres. Förf. meddelade ock åtskilligt om de från Frankrike, England, Preussen m: fl. länder å den vyss afslutade expositionen i Peris utställda krigsvapen. Vidare uppehöll sig författaren vid Frankrikes pågående storartade arbeten till sitt kustförsvar samt meddelade åtskilligt om i flera länder vidtagna försök med revolverkanonen, hvars verkan framställdes såsom i hög grad öfverraskande, Föredraganden i befästaingskonst uppehöll sig hufvudsakligast vid den nyaste tidens uppfinningar och gjorda framsteg rörande pansarplätens hållbarhet mot det nya artilleriet eamt redogjorde för de resultater, som vunnits vid anställda försök i Amerika, semt de konsiruktioner, som till följd af de nya uppfinningarne inom artilleriet blifvit framhbållna såsom mestanvändbara inom befästningskonsten. I sammanhang med redogörelsen för redan skedd och ytterligare ifrågasatt användning af vridbara torn för kusibefästnipgar, omförmäldes ett af frih. Wrede uppgjordt förslag till i berg nedsprängda kosematter med kupig takbetäck. ning af jern, å hvilken skotigluggen sku:le anbringas. Keptenen i topografiska kåren I. O. Stecks6ns berättelse upptog ett noggrannt meddelande om den ståndpunkt, på hvilken den medeleuropeiska eller, såsom gen numera kallas, den europeiska? gradmätningen nu befinner sig, samt redogjorde för de vidlyfliga mätningar, som under senaste året blifvit vidtagna inom Sverge och Norge, till nytta för de båda rikenas kartverk. Öiverstie von Feilitzen redogjorde för de nyaste bemödendena att i skeppsbyggeriet hålla jemna steg med artilleriets utveckling och åstadkomma i möjligaste män skottskyddade fartyg, dervid redan pansaret ernått sådan tjockiek, att de först byggda pansarskeppen af Warrior klass numera kunna anses som föråldrade. Talaren omförmälde de nyaste fartygsbyggnader och förslag, gom bragts å hane i England, Amerika, Ryssland, Sverge och Norge. (Ericssons handkraftsbåt tycktes hr föredreganden dock icke ha hört omtalas.) Sedan föredsaganden i -krigsförfattoing, uti en längre redogörelse för krigsundervisningens början och fortgång, kommit till meddelandet om en kadettskolas inrättaåde för danande af rfjöofficerare, afbröt han föredraget med tillkännagifvande, att ?den långt framskridna tiden icke torde tillåta att han härmed fortsatte, synnerligast sedan ban blifvit påmind om att sluta?. (Som grefve Hamiltoas anmälan om afgångaa och tillkomna iedamöter änvu återstod att afgifva, hade nemligen en skrifven red med påminnelse om den långt fromskridna tiden genom många händer blifvit framskaffad och förelagå föredreganden.) I värdiga och, som alltid, vältaliga ord tecknades af statsrådet grefve Hamilton mivnet af de under förflutna året hödangängne ledamöter af akademien, nemligen: majoren H. A.Hazelius, generalmajoren G. J. ef Dahlström, generalmejoren ÅA. N. Garbea, kommendörkaptenen: C. A. Benz, generallöjtnaaten CO. von Hautbach, majorea G. J. von Axelson samt statsrådet C. G. Lagercrantz. Till ledamot i andra klassen tillkännagafs akademien ha invalt öfverstelöjtnanten i norska generalstaben L. M. Broch samt i första klassen generalmajoren grefve A. Wachtmeister, generalmajoren I. H. Rosensvärd, generalmajoren grefve C. 5 A. Lagerberg samt generalmajoren statsrådet H. A. Abelin. — Nya teatern i Hammers salong hade i går afton åtskilligt pytt att erbjuda. Först vafs ena 1-akts-komedi med sång, Jag tror hon dricker, en liten bagatell, som genom utförandet blef rätt lustig: Fröken Schwabitz, hvars lyckade debut som Trädgårdsflickan vi för någon stid sedan omnämnde, rättfärdigade här de förhoppningar man gjort sig om henne som sångerska, om än FÖL fv I FÖ TIG PN ET VP SPARE TG BON TA SE KAS