Aftonbladet – 12 november 1867, sida 2

Svensk-norska konsulatet i Buenos Åvres. Under en tid, då man hos oss förspörjer slagan öfver att vår skeppsoch fraktfart samt handel på frömmande länder ör i till: yakagående, torde cet vara af icke ringa fa att man vid berättande af lediga konsulats-beställningar på förnämligare utländska handelsplatser dertill väljer personer, hvilka äro fullt qvaliticerade attsköta dessa poster. Ait ega en vidsträckt spräkkunskap samt vara mäktig icke all: nast det främmande landets språk, utan äfven det lands man representerar; att hafva en klar inblick i de ömsesidiga ländernas kommersiella förLällanden, äfvensom stor erfarenhet och kunskap i köpmanva affärer, äro de egenskaper som erfordras för personer, hvilka fungera såsom konsuler, derest de säsom sig bör skola kunna gagna det land som af dem representeras. Att göra dessa för handelsgemenskapen, dess utveckling och befrämjande afsedda poster till sinecurer för äldre och yngre civile och militäre embetsmän, för aut be reda de förra en reträtt och då senare befordran, utan afseende på kompetens eller duglighet, är i många hässeenden skadligt och öfverensstämmer icke med en klok och upplyst styrelses omvårdnad om denna vigtiga angelägenhet. Sällan tages vid dessa befatiningar någon diplomatisk klyftighet i anspråk för poiitiska intressen, så att till koneuler behöfvas några i diplomatiens mysterier invigde ämnesvenner; icke heller egna sig militära kunskaper, vare sig till lands eller sjös, synnerligen för kousulers värf, lika litet som dessa platser kunna anses väl besatta endast derigenom aw den befordrade bär akademiskt betyg på fickan eller passerat graderna i något embeisverk. Dessa be: fattningar fordra företrädesvis, såsom förut nämndt är, de egenskaper som utmärka den insigtsfulla och skickliga köpmannen, hvilken försiår hvad som bäst gagnar hans lands havdel och sjöfart samt visat sig ega vilja och förmäga att göra sina insigter och sin skicklighet gällande. Att vår styrelse vid befordringar inom denra gren al utrikeedepartementet stundom gått en helt annan väg än den, som förestafvas af omsorgen om våra kommersiella intressen, derpä saknus ej bevis, då personer, som varit helt och hället främmande för de åligganden ifrågavarande befattningar medföra, emellanåt utnämnts till till konsuler på handelsplatser, med hvilka vi stå i nära beröring och tör oss maktpåliggande handelsförbindelser. ; Följden häraf har varit, att på åtskilliga håll konsulernas åtgöranden inkränkt sig till att vara antingen ett slags Pigeon rapportörer utan all betydelse, eller angenäma värdar och ciceroner för resande landsmän, men i öfrigt har deras verksamhet icke lemnat ringaste spår efter sig annat än å det anslag, som utgår under benämning konsulstfonden och ganska hårdt trycI ker på utrikesdepartementets: budget. Vi ha funnit oss föranlåtna att beröra detta ämne af den omständigheten, att en för Sverges-Norges handel och sjöfart gärdeles vigtig konsulatsbestöllning, nemligen i Piata Staterna med Buenos Ayres til station, nu är ledig efter dervarande förre konsuln G. E. Billberghs dödliga fränfälle, samt denna plats inom få dagar kommer att besättas. Af de ensökningar. som inkommit till kommerskollegium inom vederbörlig tid ivhemtas, att icke mindre än nio sökande anmält sig, nemligen svensk-norske konsuin i Bareelova W. OC. Cbristoffersen, majoren vid husarregementet Carl XV frih. C. G. von Willebrand, premierlöjtnanten å flottans nya reservstat H, A. Annerstedt, t. f. kon suln i Buenos Ayres v. konsuln P: A. G. Ebdbeke, civilingeniören i Montevideo F. A. LF koksltan er BRSHBAA bdo sån