Aftonbladet – 11 november 1867, sida 3

EKONOMISKT. Evarföre göres ingenting för fastighetskrediten? Man har länge och med skäl hört klagan öfver ökade svårigheter att belåna intecknade skuldebref.Man har riktat allmänhetens blickar på — bankerna ! och försökt öra troligt, att dessa institutioner skulle hafva vållat att de,. som ega något besparadt penningkapital, numera hellre mot lägre ränta insätta detta i en bank än belåna ett intecknadt skuldebref med en utfäst högre räntefot. Det är likväl påtagligt att det företräde, allmänheten visat bankdepositionsbeviseen i jemförelse mot de intecknade skuldebrefven, ej härflyter af näon ömhetskänsla för bankerna, utan uppommit efter moget begrundande, som ledt till det resultat, att egarne till penningkapital kommit i åtnjutande af större fördelar genom att anlita bankerna. Under det att de obefogade klsgomålen mot bankerna tillvuxit i högljuddhet, hör man blott sällan något ord nämnas om rätta anledningarne hvarföre intecknade skuldebref så ogerna belånas Vid utlåning af penningkapital afser lånegifvaren i första rummet säkerheten och i det andra: punktligheten. . Bankerna hafva ostridigt Iåtit sina insättare komma i åtnjutande af begge dessa fördelar. På intecknade skuldebref äro många och. ganska betydliga förluster gjorda af långifvarne. Sjelfva inteckningsväsendet är icke i det ordnade ekick, ett man kan sägas vara fritagen från risker, uppkomna genom formfel eller misskrifningar. Registraturen öfver inteckningar föres i ellmänhet af en person utan all slogs revision. Misstag kunna således ganska lätt insmyga sig, och det är underbart, att de ej oftare förekommit. Större noggrannhet vore likväl önskvärd, ty man finner ibland intecknade skuldebref med ötverskrifningar och tillägg. För att få intecknas borde ett skuldebref likväl alltid vara tydligt och felfritt affattadt. Man erhåller understundom gravationsbevis med deruti gjorda ändringar och tillägg. Sådava bevis bevisa i första rummet utställarens oefterrättlighet. En annvan fara, som dock lyckligtvis mycket sällan förekommer, är vär utgifvaren af skuldebrefvet efter noggrannare pröfning befinnes icke vara rätter egsare till den egendom, som blifvit för skulden intecknad. Men sjelfva inteckningsväsendet med ella sina brister är dock en fullkomlighet i jemförelse med utsökningsväsendet. Man kan vid belåning af inteckpnade skuldebref erhålla god säkerhet, men man erhåller ganska gällan fördelen af punktliga liqvider, vare sig af uppsagdt kapital eller af blott förfallen ränta. Den, som vunnit någon erfarenhet af utsökningsbalken, vet nog, att denna lag är skrifven i den välmenta afsigt att i det längsta skydda låntagaren från obehaget att fullgöra sin förbindelse till långifvaren. Många månader, ja hela år, kan en låntagare uppehålla liqviden. Den beqvämligs het lagstiftaren velat bereda låntagaren leder