Aftonbladet – 9 november 1867, sida 2

särda upplysningar, samt kunna ej underlåta att anföra utdrag af ett yttrande af chefen för topografiska kåren, hvaraf synes, att nämnde chef helt och hållet delar de ssigter vi här förföktat om uppskjutande ar kartans gravering, tills den hunnit göras fullständig: ?Då jag förnummit, att vid drätselnämndens senaste sammankomst fråga väckts om, att, innan Stockholmskartan tryckes, låta inom alla qvarteren utsätta tomtlinierna, anhåller jag att få uttrycka den mening, att kartan derigenom skulle erhålla ett stort och väsentligt ökadt värde. Sådant behöfver knappt bevisas, emedan det ligger i öppen dag, att kartan då genast får en allmän fullständighet, som den annars skulle, för hvarje gång en tomtfråga uppstod, söka att, i hvarje särskild puukt vinna. Då en karta är upprättad med den betydliga kostnad som den närvarande, vore det högst önskligt, om staden ville uppoffra tterligare något antal tusentals riksdaler för att hufvudsakligen vinna 1 dess fuliständighet och allmänna nytta. — Att nu på en gång bereda denna fullständighet och låta med kartans tryckning anstå, intill dess den kan utgifvas försedd med dessa värderika upplysningar, är ett förslag, som jag skulle, om jag i denna sak egde någon röst, på det högsta understödja. J. 4. Hazelius.? Slutligen må det tillåtas oss att visa vigten och nyttan af kartans fullständigande före dess tryckning: Faliständigandet rörer endast eganderättsförhållanden, af hvilka de flesta antingen ej finnas på marken utstakade eller ock äro genom inkräktnirgar och dylikt orätt på marken bestämda. Fullständigas nu kartan till eganderättskarta, så skall den mångenstädes visa, ast enskilda egare innehafva och draga inkomster af stadens allmänna mark, utan att derför gifva nägon ersättning. Det skall ock visa sig, att enskilda egare inkräktat på grannars områden. Äfven finnas hela qvarter, hvilka aldrig varit på marken utstakade, och således ej kunna fionas på nu ifrågavarande ofullständiga karta. Vid förekommande gatuoch tomtregleringar vore kartan i sitt ännu varande skick af alldeles ingen nyite, hvarken för utetakning, planers uppgörande eller expropriationers verkställande, då den deremot enligt förslag fallständigad och först derefter allmängjord vore ef oberäknelig nytta. Verkets utförare ha ock föreslagit att sammandraga den stora kartan i och för ett mer allmänt begagnande antingen i skalan 1 : 5000 eller 1 : 8000. Ett dylikt försleg kan icke annat än gillas och understödjas. Dock tro vi, att skalan 1 : 5000 vore af större verklig nytta och att sammandragande af kartor i mindre skalor kan saklöst öfverlåtas åt enskild täflan och företagsamhet, enär tillstånd dertill blir öfverflödigt.