Aftonbladet – 8 november 1867, sida 3

Article Image
; 0, frigjordt från dessa traditioner, med ungd -I metis hela energi och eld skyndade att tillegr sig det bästå af de ider, hvilka sedan slutet förra århundradet ingjotit nytt lif i de europe ska samhällenas ådror. Denx olikartade grun hvarpå samhälisbyggnaden i dö båda linderr sålunda kom att Hvila, har haft stort infytanc på deras ställning till hvarandra inom uniöne: Z haden endast att lära af den rika erfarenhe som främmande staters historia utvecklade fö edra ögon. Vi hade först åtskilligt att glömma innati vi kande begynna att lära. Ingen unde då, att Norge föret blef färdigt med sitt arbet att Norge snart kuäde blifva vår läromästare — ty vi måste erkänna, att så ofta varit förhå landet. Huru det gick till, vill jag upplysa me ett exempel, som ligger nära till hands, derför att det gällde vår lifsfråga. Vår representatio är ett arf från medeltiden, men med densamm hade vi ock ärft den rustning, i hvilken den d kläddes, en medeltidsrustning, som lade band p folkets krafter och tryckte det såsom en olidli tvångströja. Det lyckades för gemensamma ar strängningar af regerinig och folk att bryta bar den, att afkasta tvångströjan. Men den stric som ledde till detta resultat, var ingen barnlek Reformens motståndare voro ej synnerligen mång till antalet, men de kämpade starkt förskans bakom sina lagliga rättigheter, och deruti 13; deras styrka. Och när de ordade om de vådo och den ruin, hvari de fruktade, att demokrat och bonderegemente skulle störta landet, när de stundom nästan såg ut som om de ansett sij sjelfva och sina privilegier såsom det enda stö det för rättvisans och ordningens och upplysnin gens sak, då visade man hän tili denna sidar fjellen, då mötte man med de spörsmålen: ha då den norske bonden missbrukat det stora in flytande han kan utöfva inom sin representation. har han motarbetat ordningens och upplysnin ens sak, har han kränkt någons rättigheter, har an ej förstått att värna om sitt fosterlands frihet och ära och sjelfständighet? Den hänvisningen har vunnit mången flentrogen för reformens sak, och så tecknades den första och största posten på vårt skuldregister till Norge. Det vore lätt att fortsätta, ty registret är ganska långt. Der står att läsa om utvidgad religionsfrihet, kommunalfrihet, erkännande af qvinnans rättigheter, tidsenlig strafflagstiftning, frihandel m. m. I allt detta, i många af de fråsor, hvilkas lösning utgör vår tids ära, måste vi rkänna, att Norge tagit det första steget, gifvit 088 föredömet, skänkt oss lärdomen. Jag vill iärmed visst icke säga, att kreditsidan i vårt onto skulle vara tom; jag har tvärtom med slädje hört den föregående ärade talaren erkänna, att der står mycket att läsa, och jag behvfrer lerföre ej vidare framhålla det. vad Norge vifvit oss, är dock så mycket och så stort, att let på en sådan dag, som denna, väl må kunna äkna på erkärmande och tacksambet från svensk ida. Jag vet ock, att dessa känslor delas af varje fördomsfri svensk, och det är med uttaande af dem, som jag bet att få utbringa en kål för Norge, såsom svar på det, hvilken nyss slifvit mitt fosterland egnad. Mätte det förunas Norge att, medan det med framgång arbetar jå sin egen utveckling i nationel riktning, fortarande få räcka oss månget kraftigt handtag i åra sträfvanden. Ett lefve för Norge, dess folk ch dess framtid! Professor Monrad talade för Danmark ch studeranden K. Lassen för Lunds uniersitet. Öfriga talare voro studeranden arsen från Kjöbenhava iör sammanslut ing mellan de nordiska folken, studeranen BSantesson från Lund för det nörska tudentsamfundet, m. fl. Musik och sång mvexlade hela aftonen. Till skandinaviska sällskapet ingick den 4 lov. på aftonen följande telegram från und: På föreningsdagen tömma vi en skål för reningen oc ordens framtid! Enighet er kraft! Nordiska Nationalföreningens ilialafdelniog i Lund genom Hamilton.? Generalstaben började den 3 November oa öfningar, som skola föregå öster om stianiafjorden, Major With, som blifvit emkallad från Stockholm, leder dessa öfingar, i hvilka de flesta af stabens kapteer och löjtnanter deltaga. EEE KFOR

8 november 1867, sida 3

Thumbnail