Aftonbladet – 8 november 1867, sida 2

JERNEEDJORNA). ROMAN AR Amedee Achard. Öfversättning från franskan af C. J. Backman. Andra kapitlet. Efter en eller par timmars förlopp hade de anfällande på raseriets vingar genomflugit hela staden från den ena ändan till den andra. Constantines sista försvarare hade nyss blifvit nedträngda i den strax utom stadsmuren brusande Rummel; och om man lotade sig ned i det svalg, dit han kastar sig ned, kunde man ävnu se hafcks och hvita burnosar, som i dödskampens smärtor vredo sig bland klipporna. General Vallte hade nyss inträdt i Achmet-Beys caobah. Men hörde numera. endast eröfringens gista skrän. Major Guillaume stannade under sin på måfs företagna vandring och såg sig omkring. Soldaterna sprungo i hop.r genom.gatorna, med geväret i hand, bleka, ursinniga och blodiga. Öfverallt såg man uppbrutna hus. På portarne hängde lik, kapotter blandade med burnusar; skrik och dödsrosslingar hördes från de inre gårdarne. Han stötte sin sabel tillbaka i skidan och pix tillbaka mot breseben. Han hade feer; hans kläder voro sönderslitna på tio ställen; men inte en rispa i huden; några koniusioner, men ioagenting mer. Kulorna ha sina nycker!? eade han för sig sjelf. 3) Se Aftonbl. n:r 259 och 260: