Aftonbladet – 6 november 1867, sida 3

Några rön och upplysningar hemtade ur den berättelse, som upplästes på sveaska läkaresällskapets bögtidsdag den 15 Oktober: Bland förevisade anatomiska preparater förekom ett, under dissektion på anatomisalen af kand. De Ron gjordt fynd af3 varghagel, inbäddade i bindväfven på halsen bakom och utanför högra carotis, inpå m. digastricus. Preparatet var af en person, som, enligt uppgift, för vid pass 3 år sedan gjort ett fåfängt försök att medelst skott i munnen afhända sig lifvet, men som pu lyckats genom hängning få slut på detsamma. Haglen voro inbäd !ade i en svålig bindväf tätt invid carotis och så att, då pistolen vid sjelfmordsförsöket, för att dömma efter deras läge, hållits i högra handen samt något uppät och snedt in i munnen, PE måst genomborra slemhinnan samt så att säga sno omkring carotis, innan de utträngt och stannat mot digastricus. På slemhinnan syntes intet spår till lesion. Eget nog hade personen i fråga lefvat utan fortsatt olägenhet af denna egendomliga skott-skada. Ett brefitill generaldirektören Huss från generalkonsul AkerbLlom i Rio Janeiro, meddeladt i början af detta år, torde förtjena att särskildt beaktas, såsom innehållande: ett bestämdt afstyrkande från att sända lungsigtiga personer till Rio Janeiro, hvilket svenska läkare tyvärr ofta göra. Under resan bli sådana sjuklingar ofta bättre,