Aftonbladet – 6 november 1867, sida 3

d Am Om medel-europeiska gradmätningen under år 1866. I detta storartade arbete, hvars resultater :edean visat sitt inflytande på den internaÅ tionella samfärdseln i yttre förhållanden, delaga nu västan alla europeiska stater, så att romnet ?medel-europeiska? ej längre är riktigt. En berättelse öfver förflutne ärets arbeten, utgifven af. käfnmissionens ordförande, den gamle. nitiske generallöjtnant Baeyer, Bessels lärjunge och medarbetare, föreligger oss, och vi hemta derur hvad vi aase vara af allmännare intresse. Från Frankrike meddelas en historisk öfversigt af de af den store Laplace år 1817 anordnade och: hitintills fortsatta triangelmätningar. Författaren beklagar att efter Laplaces död mätningarna förföllo med afseende på noggrannhet, emedan de blott gjordeg för militärkartligt behof och sedermera måste alldeles göras om, för att användas till mer vetenskapliga ändamål. I ex anmärkning säges, att detta varit förhållandet öfver allt, der dylika arbeten varit uppdragna åt särskilda kartverkskårer och icke åt en särskild vetenskaplig kommission sågom i Spanien, Italien, Schweiz och Saeksen. Hos oss j Sverge har förstnämnda förhållande egt rum, och alla arbeten, som hos oss nu verkställas i och för ifrågavarande gradmätning, äro egentligen ej att betrakta annet än såsom en ommätning af ett förut af topografiska kåren upprättadt, för dess behof mer än tillräckligt noggranwt, men för vetenskapligt ändamål ej tillfredeställande nät. Som dessa mätningar bos oss till.en del utförts i äldre tider, ingå dock äfven i den bristande noggrennheten efter nutidens fordringar, de ofullkoraligheter, som i äldre arbeten blifva en följd af vetenskapens utveckling. Anmärkningen ör dock högst tänkvärd, och som förslag nu är förhanden att samimanslå våra kartverk, borde vid detta förslags framtida utarbetande i detalj afseende fästas på önskvärdheten, att triongelmätningarna af första ordningen ställdes antipgen omedelbart under vetenskapsakademiens öfverinssende eller under sjelfständig kår. Vidare redogöres för de i nyare tid verk ställda longitade radmätnisgar med elektriska telegrafen, hvilka först gjordes af amerikanare och engelsmän samt derefter först är 1854 af fr ensmän. För tillfället erinra vi ors ej årtalet, när en dylik mätning gjordes emellan Stockholms och Upsala observatorier, men vi tro att det var vid ungefär samma tid. Sedermera har hos oss på detta sätt longitodsskilnaden emellan Stockholm oeh Luleå blifvit uppmätt af professor Lindhagen och aflidne navigationsskole-inspektören Pettersson. Under nu innevarande gradmätning :sr Jongitudekilnaden emellan Stockholm och Kristiania samt Kjöbenbavns observatorier blifvit uppmätt, hvarvid å evenska sidan mätningarne verkställdes af professor Lindhagen med biträde af kepten Stecksn vid topografiska kåren. Genom tidsenlig förbättring af förutnäronda äldre franska mätningar har Pariser-obeervatorium gifvit en ny bestämning på jordens figur, gifvande följande elementer: afplattningen 285.s meridianqvadrantens längd, 10.001,334 meter halfva storaxeln .............. 6,378,204 dito. I Tyskland ha fältarbeten i an eende till kriget ej verkst llts, men värdefulla observatorii-mätningar, jemförelser af instrumenter samt teoretiska arbeten ha i stället blifvit utförda. I en berättelse från Hannover omnämnes, att elit gradnät, uppmätt och beräknadt af verldens kanske hitintills största geodet, Gauss, ej kan integas inu förevarande gts emedan den store mannen varit nog opraktisk att ej draga försorg; om att ?markera? sina signaler eller inhugge fasta märken i berg och dylikt. Den noggranat utförda mätningen, beräknad med större vetenskaplig skärpa än något gradnät desstörinnan, kan allteå sägas, praktiskt oanvändbart, sväfva i luften, Beräkningen af detta luftnät tjenar dock till mönster för dem, som nu verkställas, och gjorde epok i geodesiens historia. I Preussen verkställda jemförelser (komparationer) med mätstänger f jern och zink ha visat det märkvärdiga förhällandet, att under loppet af tjugu år stängernas dilatetion eller sänvdförändring i följd sf temperaturförändring aftegit. men deras längd vid normaltemperatur (4139 Reaumur) bibehäl.lit sig oförändrad. Baeyer anmärker, att i följd deraf blir nödvändigt att med införan. det af ett universal mått inrätta em universal-byrå för anställande af periodiskt återkommande jemförelser mellan de olika etalonzerna eller normalmåtten. Från Sverge inberättar professor Lindhagen, att han i följd af sin förändrade yttre ställning — tillträde af den trägna befatt