Aftonbladet – 6 november 1867, sida 2

Nå väl, begagna då endera, utan att tala om de andra. Nej, det skulle inte kunna gagna någon. ting i det här fallet... Min syster är sjuk.? Christine? Ja, hvem skulle det annars vara? Tro du kanske att jag har systrar i dussintal? SAha! Jag tror att tjuren redan visar hornen! Men är då hennes sjukdom verkli gen farlig? Hur har du fått den underrättelsen? Naturligtvis med postbåten... Jag erhöll bref derom redan i Bongie... Ett ögonblick funderade jag nästan på att resa hem, Du? Ja, just jag! Men huru kunde det väl låta sig göra, då armån satte sig i marsch för att företega en farlig expedition, då man var ansigte mot ansigte med araber och kulor och bomber och minnet af ett nyss li det nederlag, och då till på köpet en afkonungens söner tågade med oss. Jag mäste derföre tygla min otålighet och följa med. Pedandess har jog fått ett nyt bref, Cbristine är fortfarande sjuk. Det är en feber, som allt mera förvärras.4t Ja, men, min kära Berthier, dir syster är ju helt ung; wan dör inte af feber vid tjugu är. Liksom om döden skulle genera sig för sådant! Kaptenen gaf härvid ett häftigt slag åt bornistern, som tjenade honom till skrifbord ; lyktan föll omkull, och ljuset slocknade. Han begagnade sig af det plötsliga mörkret för att torka sina ögon med afvigsidan af handen. Derefter återtog han: sAck, du vet inte hvilken engel min syster är!t Jag vet att du älekar henne, och detta ir mig nog, svarade Guillaume; fmen kom