Aftonbladet – 4 november 1867, sida 3

gift och skola åter draga oss tillbaka. Mer redan nu måste vi fästa makternas upp märksamhet på Italiens och den hel. stolen: ömsesidiga förhållande. Lika mycket som vi delaktige i att i Europa göra! ordningens och stabilitetens grundsatser gällande, tvifls vi icke på, att de skola med uppriktig ön. skan om deras lösning taga befattning med frågor, vid hvilka moraliska och religiösa intressen af den mest upphöjda karakter äro förknippade för ett så stort antal af deras undersåter. Detta är, min herre, de åsigter, som ni skall bemöda er att göra gällande och hvilkå den regering, hos hvilken ni är ackrediterad, skall uppskatta till deras rätta värde, derom är jag öfvertygad.? De franska kamrarne äro inkallade till den 18 dennes. En korrespondent till Kölnische Zeitung berättar, att polisprefekturen i Paris den 28 Okt. från prefekten i ett departement vid den italienska gränsen erhällit underrättelse, att några personer, hvilkas namn och signalement angålfvos och som skulle ha några planer å la Orsini i sinnet, skulle komma till Paris. Den hemliga polisen beordrades attinvänta dem vid bangården och har sedermera oafbrutet följt dem med sin uppmärksamhet. Den liberala pressen meddelar i anledning sf Frankrikes intervention i Italien följande bref, som i December 1848 var infördt i Constitutionnel: Paris den 2 Dec. 1848. Herr redaktör! Då jag erfar, att mitt förfarande att afhålla mig från att rösta om expeditionen till Civita Vecchia väckt förvåning, anser jag mig böra förklara, att ehuru jag beslutit understöda alla åtgärder, som äro egnade att betrygga den hel. faderns frihet och auktoritet, har jag likväl icke kunnat gifva min röst åt en militärisk demonstration, som förefaller mig farlig just för de heliga intressen man ville beskydda och äfven egnad att störa den europeiska freden. Mottag o. 8. v. Louis Napoleon Bonaparte.? Sonitören för den 28 Okt. meddelar tydligen demonstrativt det handelsoch sjöfartsfördrag, som Frankrike den 29 sistl. Juli afslöt med Kyrkostaten. Ratifikationerna utbyttes den 27 Sept. i Rom och kejsarens verkställighetsorder är daterad Biarritz den 5 Okt. . NORD-TYSKLAND. Bnaierns andra kammete kar förklarat att den vidhåller sitt en gång fattade beslut om nillfördrägets antagande utan alla vilkor; och riksrådskammaren skall därför säkerlisen ej beller längre vägra sitt bifall, sedan urst Hohenlohe hemkommit från Berlin ned ett bestämdt afslag på yrkandet att Baiern skulle liksom Preussen ha rätt till veto i alla frågor gom kunde väckas inom len nya tullföreningen. Det enda den baierke premierminigtern kunnat utverka skall 14 varit en försäkran af Bismarck, att Preusen med den största moderation skall beägna sig af sin vetorätt. Baiernas kultusminister har för represenantkammaren framlagt ett förslag kill By olksköllag. SYD-TYSKLAND. Allians. och tullförenisgsfördregens anbaande är nu betryggadt; sedan Wittemerge representantkaminare, hvilken Mån nda till det sista trodde skulle förkasta em, med 58 röster mot 32 antagit det förra ch med 73 röster mot 16 det senare förraget. Besluten föregingos af en tre daars debatt, hvarunder en mäncgd talare upprädde på båda sidomma. Till regeringens eger bidrog väsentligt den påtryckoning af pinionen som under de senaste dstårne ge omwadresser från alla delar af landet gaf ig tillkänna, bland andra en från Wärtemergs samtliga handelsföreningar, underteckad af 1700 firmor, i SrALLER. l Garzetta Uffiziale tillkännagaf den 30 Okt,, A tt sedan franska Monitören meddelat, att ; ( j en frenska flaggan svajar på Civita Vecnias murar, har konungens regerirg, i enghet med af horom förut afgifon förkla. pgar till och med till de vänskap! ge mak. I (