Aftonbladet – 2 november 1867, sida 3

Dikter och berättelser at O. B. C. (Upsala 1867.) Synbarligen göra vi här bekantskap met en ung, nybörjande författare. Så väl dei poetiska som den prosaiska delen af boker antyder detta genom den osäkerhet rörande ämne som der röra sig. I formelt hänse ende lemna dikterna ovanligt litet öfrigt at önska; de äro lediga och korrekta, om är något banala i uttryck; men längre än til det stilistiska sträcker sig näppeligen dera: värde. Hvad innehållet beträffar röja de som vanligt ett obestämdt sökande, ett ef terdiktande, gom måhända kan utveckla sig till ett sjelfständigt skapande, men åtmin stone ännu röjer föga ursprunglighet. Nägre stycken i den täcka, lekande genren syna bäst ha lyckats: På Nybroviken, skildrande de unga flickornas skridskoåkning etc.. Morgonhelsning, Glömskans skål, som dock hal en bismek af bitterhet, Segelfärden, en liter idyll i fyra poeraer af fin hållning. Berät telserna, fyra till antalet, hafva osjelfstän. digheten gemensam med dikterna; men de äro väl ekrifoa och röja en ren, älsklig, om än ej stark fantasi. Hela det lilla häfte qvarlemnar just ej något kraftigt, men vä ett mildt och behagligt intryck, som lofvai godt för den unge författarens framtid. Sä kert skall han med mognande erfsrenhet ock ett rikare lifsinnehåll erhålla stoff nog för lika rena och smakfulla, men saftigare och färgrikare dikter och skizzer. En polismans anteckningar. Fotografibilder ur Stockholmslifvet af —Ifr— (Stockholm 1867.) Den onekligen pikanta titeln antyder, at vi här skulle kunna vänta oss några uppdaganden ur vär hufvudstads mångskiftande och intressanta mysterier; men en närmare bekantekap med innehållet visar, att författaren endast nödtorftigt lokaliserat, och uppstufvat utländska förebilder af liknande slag, sädana de i massa producerats alten Temme m, fl., och sådana de voro på modet inom den franska och engelska litteraturen för ett tjugotal af år. Att han vid lokaliseringen uteslutande rådfrägat sin fahtasi och ingalunda närmare studerat just det lif han vill skildra, framgår tydligt ur flera af de sex berättelserna, hvilka förråda alltför liten kännedom af de mörka gidorna i vårt samhälle, för att kunna ens medelbart vara hemtade ur någoa polismans meddelanden. Vi anföra som bevis BSedelförfalskarne, der ett par äkta epetsbofvar äro nog oförsigtiga att på Hasselbacken och för hvem som will höra på hälla sina öfverläggningar om falska sedlars utprånglande, eller Inbrottsstölder, der deltagaree i densamma likaledes ganska uppenbart bedrifva sina planer. Härtill kommer en något stark sentimentalitet, som skall bilda den söta ingrediensen i blandningen, men ofta förekommer bra nog omotiverad och fadd. Så t.ex. i Pantlånaren, hvars hjelte från en blind och girig individ af detta slägte nästan i en handvändning blir en öm och saktningsfull älskare, eller i Cameliadamen, som för öfrigt endast är ett uppkok på slldsgliga motiv och ider. Trots dessa fel läta berättelserna läsa sig: författaren har en flytande och behagiig stil, kanske blott något frasrik emellanåt, och hans förmåga att skildra är verkligen värd bättre ämnen än dem han här förelagt sig; ty säkert är, att teckningar ur samhällslagrens djupaste echakter, om de skola lyckas, fordra ett mer inträngande studium oh en skarpare blick för de egendomliga och kerakteristiska sidorna hos individerna, än dem författaren till dessa Pfotografibilder? förfogar öfver. — At det på hr P. B. Eklunds förlag utkommande planschverket ?Scener ur indelta soldatens lif?, teckrade sf en svensk infan teriofficer, har fjerde häftet ou lemnats i bokhandeln. Det innehåller två planscher: ?Kompaniets återtåg från regementsmötet? samt Vid fältvakten? jemte till dessa plan scher hörande text.