Aftonbladet – 1 november 1867, sida 3

t:r Hi boiasöktes länets Jordbruk af missväxt nom frost under 7 på kvaränära följande men godendesb har årsväxten varit bjel lig ända til 1862 då åter-en frostperi synes hafva ioträdt, ty allt sedan har skö len verit svag. Orsaken härtill måste s kas i det öfverflöd af vatten som utmärk Norrbotien. Man antar att omkring Vin Sverges yta utgöres af sjöar, men otvifte aktigt utgöres Norrbottens yta af en vic större bråkdel af vatten. Ty här förekon ia icke blott stora sjöar och talrika flode ar. åar och bäckar, utan oerhörda sträckor up; ren !2ga8 af sanka trakter, myrer, kärr oc na) träsk. Dessa bibehålla vinterkölden i jo en.) den lånet in på sommaren, draga till si ler den värme som finnes i grannskapet, föl itjhindra värmen att intränga i jorden oc förorsaka på detta sätt frost öfver den när gränsande odlade jorden. Man erfar dett ganska kännbart äfven usder högsommaren -j9Å man en afton närmar sig ett sumpig ställe, ty man må vara aldrig så varm, spri der sig en riktigt isande kyla öfver kroppe: I j från ett sådant ställe, och det är ganski paturligt, att säden ekall ha svärt att mot stå verkniugatne deraf. Men när en sant trakt blifvit afdikad, har frostländigheten i grannskapet genast aftagit, Det mest ly. sande exemplet hörpå lemnar Björkfors landt. egendom i Neder kolix socken. Upptagen 1. från rot och stubbe ef af grosshandlaren Bergman Olsson i Stockholm och belägen i särdeles sumpig trakt, har densamma genom dyrbart arbete, genom storartade af. dikningar och rationel behendling i allmän. het blifvit lyftad nästa. till ett mönster för en jordegendom, och numera ta dess åker skördar skada endast då frosten är ovanligt intensiv. Men man kan antaga, aftju mera upptorkad jorden blir, desto säkrare skall den vara för nattfroster. Likartad erfaren het är gjord på många andra ställen, så att den mest gaenande verksamlet som på statens bekostnad utöfvats i lähet är landtbruksingeniörernas, och det nyttigaste avslag som riksdagarne beviljat för Norrland eller Norrbotten är otvifvelaktigt det för utdikningar. Och det var på detta anslag sista riksdagen ville göra afprutningar! Utdikningar i stor skala äro dock icke nog för ändamålet. I trakter, der jorden är genomsilad af vatten uten aflopp — och dette är fallet med Bertalet byar i Norrbotten ter är det äfven ett oundgängligt vilkor, att sjelfva åkerjorden blir väl lafdikad. Men hörutinnan fattas mycket, loch i företa rummet öfvertygelsen om nyttan deraf. För au lättare vinna dette önGamål har nödhjelpskomitta I däg beslutit Bit till de olik kommunernas disposition tll en början ställa 400 tunnor spannmål att under vissa vilkor användas såsom liqvid för dikningserbeten, verkställda denna höst. ärigenom skulle vinnas flerfaldiga förde Ar. ordegarne skulle lifvas för dikhingar; i8ysingar skulie bådo erhålla arbetstörtjenst och tillika vänjas vid jordbruksarbeten, hvarifrån de alltför länge varit aflägsnade gerom lockelsen af skogsförtjenster, och framför allt skulle derigenom sjelfva jorden komma stt undergå den förbättring, som är dess engelägnaste behef. Ty utan dikningår kan man aldrig hoppas att undgå frost och det clände, som följer frosten i epåren. Enligt vår öfvertygelse borde derföre nödhjelpskomitns hela verksamhet till en början vera riktad häråt, så mycket hellre som tiden för möjligheten af dikningsarbetets verkställande måste antagas vara mycket kort, och dåt vore mer än beklagligt om komitens ledamöter icke skulle vara upplysta nog alt fatta hela vigten deraf. Utom anmärkta brist i jordens behandling finnas äfven endra, hvilka behöfva afbielpas. I förste rummet är härvid att pämna bruket att på samma fält år efter annat utså samma slags säd. På sådant sätt kan jordens växtkraft bibehållas endast eenom stark begödning, som äter bättre kunde användas för erhållande af goda lindor. ten cksterden ps i Tk. ner ler. va: från man söker hje hördt tjockt utsäde. Vidare uppkommer genom ensiädesbruket ett öfverbanvndta nde ogräs, hvsri pa sig genom ett oerHärat åter eu misshushållning, eom vore lätt att afbjelpa. Detta är en misshushållning i pentingar, men jordbrukaren gör sig dessutom skyldig ill missbushållning i tid derigenom, att n använder skäror i stället för lior. Ett ält, som med lior skulle kunna afmejas på n dag, upptager naturligtvis flera dagars rbete med sköran. Mer än en gång har ndt att genom en sådan onödig tidsutlrägt frost inträffat och skadat säden eller ut väderleken blifvit otjenligare för sädens orkning. Flera bristfäliigheter skulle kunna anföas, men det nämnda kan ge ett begrepp m den ståndpunkt, hvarpå Norrbottens jord;ruk befinner sig. Men just dessa bristfäligheters tillvaro måste tillika gifva en förelaktig föreställning om den norrbottniska ordens produktionsförmäga, då hon äfven under deesa missgynnande omständigheter arit i stånd att gifva skördar, icke blott!) illräckliga för länets exna jordbrukares beof, utan äfven att lemna åt grannarne. änker man sig denna jord afdikad, vexelruk iofördt, rågoch linodling allmännare nvänd, rotfrukter mera anlitade, ändamålsnligare landtbruksredskap införda i bruk, varföre skulle icke då Norrbotten kunna tså säd red större visshet om att erhöjla cke allenast oskadade, utan äfven rika kördar? APPREITTESUELAEKSTERITIRTS Landstingen. nr —n mm —L—T HH