Aftonbladet – 31 oktober 1867, sida 3

oh ar oo oo om , OA 2 Pt svarsväsendet. fsigt att r endast fortsätta ekonomisk gemenskap med ri dem som af fri vilja önska det och som äf2 I ven vilja fortsätta gemenskapen i försvarsd I väsendet på en nationel bas. Om de nya I tulltraktaterna af den 8 Juli, och derigenom äfven allianstraktaterna, blifva förkastade, hvilket jag ännu, i tillit till ett tyskt koInungaords värde, på intet vis vill tro, så skola vi ej underlåta att till den bestämda tiden uppsäga de gamla tullföreningsfördragen.? Denna kategoriska förklariog helsades, heter det i referaterna; med ihållande bifallsrop. ÖSTERRIKE. Redan i sessionen närmast efter den då representanthuset antagit den nya äktenskapslagen började det debatten öfver den nya skollagen, den andra af de kilar, hvarmed man ämnar söka spränga konkordatet. Wien-tidningarne innehålla ännu endast redogörelser för diskussionerna under de båda första dagarne. De synas, att döma deraf, varit mycket lifliga, stundom till och med lidelsefulla. För utskottets förslag, som hufvudsakligen går ut på skolans skiljande från kyrkans öfverinseende, talade, bland andra, Klun, Schindler, superintendenten Schneider, Dinstl, Sawezynski, alla helsade ef församlingen med starka bifallsrop; på andra sidan deremot Toman samt de båda ultramontana tyrolarne Jäger och Greuter, hvilka för sina passionerade utfall flere gånger ådrogo sig presidentens tillrättavisning. Alla talarne på förslagets sida visade med fakta hur otillfredsställande och eländigt det var stäldt med folkundervisningen i Österrike. Så visade Klun från statistiska : källor, att medan 1861 Preussen med 17!2 I millioner invånare hade 27,000 folkskolor, Schweiz med 2!a millioner invånare öfver :17000, Frankrike öfver 69 000, England öfI ver 72.000 folkskolor, hade Österrike med sr FPA EE EE EA en befolkning af omkring 35 millioner enI dast 30,000 folkskolor. I Österrike komme i medeltal en skola föret på 1170 invånare, :i Schweiz en på 450, i Preussen en på 650 linvånare. Ja i vissa kronländer komme först på 1890 invånare en skola. I afseende på skolbesöken falla i medeltal 64 verkligt skolbesökande barn på 100 skolpligtige, i vissa provinser till och med endast 10 å 15. Resultaterna af skolundervisningen vore ej mindre sorgliga. Vid konskriptionen vore det endast 3, högst 5, af rekryterna som kunna läsa och skrifva. Alla talarne på samma sida framhöllo nödvändigheten att (gifva lärarne en mera oberoende och aktad ställning och förordade i samband dermed infrättandet af verkligt goda seminarier. Särskildt egnade Schneider, sjelf prest, en med Mlifligt bifall helsad hyllningsgärd åt staden Wien för de förträffliga läroanstalter den öppnat för bildandet af folkskollärare. De bifall, hvarmed detta yttrande helsades, voro tillika en opinionsyttring mot biskopsadressen, hvilken, som bekant, brännmärkt dessa seminarier som okristliga?. ITALIEN. Enligt franska tidningen Univers skall general Garibaldi nu ha 10,000, men enligt Gazette de France till och med 12,000 man under, sitt befal. Såsom telegrafen redan berättat, har generalen den 25 dennes med kärnan af insurrektionsarmen, Menottis och Ghirellis skaror, tågat uppför venstra Tiberstranden, och vid Monterotondo slagit de påfliga trupperna. Hvad som härvid var af stort värde för honom var, att tre kanoner eröfrades. Samtidigt ryckte Acerbi, hvars skara skall uppgå till 2000 man, fram från norra gränsen förbi Viterbo och trängde der de påfliga trupperna tillbaka. Då en tredje, äfven mycket stark friskara under Nicoteras och Salomones befäl, redan några dagar förut besatt höjderna bakom Tivoli. är map i tillfälle att företaga anfallet mot Rom från tre sidor. I antal anses nu insurgenterna vara temligen jemnstarka med de trupper, som besätta Rom; men dessa sistnämnda ha den stora fördelen att ega fasta positioner och bättre beväpning samt framför allt att vara rikt förs. dda med artilleri, hvilket Garibaldi deremot helt och hället saknar med undantag af de tre vid Monte Rotondo tagna kanonerna. Mycket beror naturligtvis på befolkningens i Rom hållning. Resningsförsöket natten mellan den 22 och 23 kom dock för tidigt; hade det stått i samband med ett anfall utifrån, skulle möjligen utsigterna för den lilla romerska armån varit ganska dåliga. NORD-AMERIKA. Liksom i Kalifornien, Pennsylvanien och Maine ha Oktobervalen äfven i Connecticut, Ohio och Indiana utfallit till demokraternas fördel. Partiet är med snledning deraf utom sig af segerfröjd, isynnerhet som det äfvån gör sig räkning på att vid Novembervalen segra i ännu flera stater, bland andra i sjelfva Newyork. Presidenten har genom dessa valresultat blifvit uppmuntrad ett fullfölja sin halstarriga politik. Så ha generalerna Pope och Ord, som i sina särskilta distrikter energiskt. verkställt rekonstruktionslagen, blifvit karlade till Washington, förmodligen för att få sig förelagdt valet mellan suspension och ett förfarande, som mera öfverensstämmer med presidentens åsigter, och den redan entledigade general BSickles fått afslag på. sin anhållan om domstolsundersökning om: sin embetsverksamhet. Från andra sider är man emellertid ej heller overksam. Den gamle repubiikanchefen Thaddeus Stevens, som nyss blifvit återställd från en svår. sjukdom; ämnar i kongressens nästa session framlägga ett förslag att hvarje unionens embetsman skall under den tid en aktion mot honom pågår ej ega att utöfva sin tjenst. Detta förslag är naturligtvis riktadt mot presidenten, hvars anklagande nu synes vara afgjordt. Äfven mot det i Ohio nyss fattade beslutet att negrer ej skola ega rösträtt ivom staten vilk den gamle republikanaren träda inom skrankorna. Han ämnar mnemligen föreslå ett amendement till konstitutionen, att ivgen stat skall ega att på grund af hudfärg utesluta någon medborgare från rösträtt. Prån Sydstaterna berättas att negerkandidater blifvit på flera ställen uppställda. sjelfva Richmond nämnas bland valkandideterna tvä färgade. Republikanarne i Filadelfia ha uppställt general Grant till sin kandidat vid presidentvalet. — Hans val vinner allt större ut-, sigter, sedan äfven demokraterna börja v4ttala sig för honom. Som deras kandideter