Aftonbladet – 28 oktober 1867, sida 3

morgonen till närheten af Vada och till på Nornan dagen på sjön derutanför. Kl. 6 på aftonen steg man i land, och efter att ha lupi fara att gå vilse bland träsken, lyckades man uppå den första toscanska ort. Derifrån tog ge neralen tillika med de vänner, som bhjelpt ho: nom fly, med postskjuts vägen till den romer: ska gränsen. Vid denna tid hoppas vi, att han står i spetsen för de frivillige.? LK Huru generalen sedermera kommit öfver gränsen, vet man dock, såsom nämndes, ännu icke. Till den klerikala franska tidningen Le Monde skrifves från Florens, att prins Umberto, som skall träda i spetsen för den expeditionskår, hvilken var bestämd att be. mäktiga sig Rom, afböjt denna ära, åbero. pande de personliga förpligtelser, Lan vid sitt senaste besök i Paris iklädt sig till kejsar Napoleom, samt att general Lamarmora, åt hvilken Ratazzi derefter ville uppdraga befälet, äfven undanbedt sig förtroendet och istället föreslagit Ricotti, som också den 16 d:s afgick till sin post (i Turin). RUMÄNIEN. I den lilla staden Bacau, på gränsen emellan Moldau och Siebenbäörgen, ha nyligen allvarsamma oroligheter förefallit, hvarom en korrespondent på stället berättar följande: Sedan flera dagar, skrifver han den 11 Okt., har vår eljest så lugna stad varit skådeplats för oroligheter och tumultartade uppträden. Första anledningen dertill gaf den 5 den österrikiske generalkonsuln i Bukharest, baron von Eders hitkomst. BStraxt efter nämnde herres ankomst spred sig ett rykte att han hade i uppdrag att reklamera och bortföra de i en härvarande borgares hambar (magasin) befintliga varor såsom östers rikiska regeringens egendom, och strax derefter visste man äfven, att dessa varor utgjordes af ingenting mindre än ett förråd gevär och ammunition, hvarmed det förhåller sig på följande sätt: I September 1865 blefvo ungefär 4000 engelska refflade evär inpackade i omkring 100 collies, vilka, som det föregafs, skulle innehålla porslin, såpa, lärft och jernvaror, nedsatta i hr Dimitrescos hambar. Ehburu hambaren blifvit förhyrd af ett grekiskt hus i Galacr, erfor man dock att vapnen tillhört den ungerska emigrationen och voro bestämda till utrustande af en frikår, som härifrån skulle infalla i Siebenbirgen och derifrån insurgera hela Ungern. I följd af förlikningen hade den ungerska emigrationen afträdt de ifrågavarande gevären till den österrikiska regeringen, och österrikiske konsuln hade kommit hit för att öfvertaga såväl dem som ammunitionen och låta öfver Oitos-passet transportera dem till Siebenbärgen. Ehuru detta skulle ske med rumäniska regeringens goda minne, så känner dock enhvar, som lefvat på gränsen till Orienten, de östra folkstammarnes misstänksamhet, äfvensom deras utomordentliga begär efter vapen. Det kan derför ej väcka någon synnerlig förvåning, att hos Bacaus befolkning, och i synnerhet hos vårt nationalgarde, snart visade sig tecken till att man ämnade med våld motsätta sig vapnens bortförande. I denna sin afsigt stärktes de genom en artikel i en här utkommande tidning. Folkmöten höllos på flera punkter i staden, och slutligen uppmarscherade en afdelning naionalgarde på platsen framför magasinet, der gevären förvarades och på hvilket österrikiska konsuln låtit sätta seqvestersigill. Myndigheterna, isynnerhet den furstliga prefekten Lecca, iakttogo en vacklande hållning. Å ena sidan ville han ej sätta sig emot de af konsuln från hans regering medförda befallningar, men å den andra kunde och ville han ej heller handla i strid med befolkningens och nationalgardets vilja. Den ) Oktober reste baron Eder. inseende omöjgheten att under dessa förhållanden bortöra vapnen, tillbaka till Bukharest, för att ler utbedja sig militärisk handräckning af egeriogen. Men den förbittrade befolkingen i Bacan var ej sinnad att i lugn afvida ankomsten af denna militära undsättning. Den 10 på Torfonen höll deputeraien Neagura ett tal till folket och naticnal;sardet och förde dem till storms mot masasinet. Den af två dorobanzer bestående vakten derstädes bade blifvit förstärkt till olf man (hela antalet dorobanrer i staden för 15 man). Folkmassan, flera hundra ill antalet, öfvermannade vakten, hvarvid lera blefvo sårade, uppbröt sigillet och nagasinet och utsläpade gevären, a hvilka edermera en stor del blifvit på prefekturen flemnade.? I Bukharest framkallade dessa underrätelser stor uppståndelse. Fursten blef mycet förbittrad öfver nationalgardets egenväktighet och skall ha anbefallt sträng indersökning. ost