Aftonbladet – 25 oktober 1867, sida 2

BYN BLAVD BERGEN), Reman af miss Thackeray. Öfversättning från engelskan. Det var just då, som dörren gick upp och kyrkoherden kom in, Catherine sprang upp med barnet i famnen och uppgaf ett rop. Hon tycktes gissa att olyckan var när. Presten gick emot henne med ett ansigte fullt af deltagande. Mitt stackars barn, sade han, tkom hem. Jag har kommit för att hemta er. En olycka bar inträffat. Catherine sade ingenting, bon lade skyndsamt ned bernet; drog sin sjal öfver hufvudet och skyndade ut på gatan, framåt genom storm och regn. Hon tyckte att några personer kommo till dörrarae och sägo på dem, men hon var ej viss derpå; hon vågade ej fråga hvad som händt: det var som om hon vetat det ändå. Kyrkoherden höll hennes hand och drog henne med sig så hastigt som möjligt. Då de kommo till den lilla backen som ledde upp till Fontaines chålet, säg Catherine att mycket folk var samladt nerespå stranden och att några personer stodo i trädgården. De hafva burit honom hemt, sade kyrko herden. Låt oss skynda mitt stackars barn; vi ha ej en minnt att förlora.4 ; Catherine uppgaf ett rop af ångest och påskyndade sina steg. Folket på gärden gåfvo plats för kenne; men all skyndsamhet var här förgälves4) Se A. B. nr 193—195, 197—201. 204—207, 2A1—213, 17, AP, 223—226, 228, 229, 231—233, 235—243, U6—