Aftonbladet – 23 oktober 1867, sida 3

Bret från Norrbotten. Lule den 17 Okt. Då det är kändt, att år 1812 en nästa total missväxt drabbade Norrland, att å 1821 till följd af den hela det årets somma rådande nordanvind all växtbghet förtvinad och total missväxt inträffade, att på 30 tale missväxt eller nästan missväxt egde run sju år å rad i Norrbotten, att samma öd träffade det är 1856, att mycket svag skörd delvis missväxt, äfven är 1862 blef frukter af jordbrukarens arbete och nedlagda utsäde samt att slutligen i är missväxt varit så all män, att knappast något föregående är före tett något likvande, så må men med skä ifrågasätta, huruvida denna nordliga lands ända är mäktig att frambringa spanmäls skördar. När man vidare återkallar i min net, hvilka betydliga rena uppoffringar sta ten för hvarje gåvg gjort för att bispringt befolkningen och hvilka jrikostiga, oegen nyttiga sammanskott enskilta skyndat at ti!lskjuta för samma ändamål, när man denna stund har för ögonen de storartade exempel af sjelfförnekelse och högsint hjelp samhet, som hela södra och mellersta Svergt till alla norrländningars glädje, uppmuntran tröst, uppbyggelse och efterföljd i så rik mått framställer, så är det minsta en norr bottning i första hand kan göra till bevi på sin tacksamhet, att han söker skildra till: ständet så opartiskt och troget han f.rmår Härigenom torde man åtminstone komm: dertill, ett man klart kan inse orszkerna til det onda och öfverlägga om botemedlen. Hvsd först evgår den vigtiga frågan, on i Norrbotten spanmålsodling bör utgöra fö remål för jordbrukarens trägnare omtanki och i någon vidsträektare grad idkas, s svara vi derpå, att spanmål bör i Norrbot ten odlas åtminstone till länets eget behof Visserligen synes en ytlig erfarenhet tal: emot en sådan åsigt, men vi må granvski förhållandet. Naturligtvis skulle klimatet var: orsaken till de felslagnoa skördurne, och sann