Aftonbladet – 22 oktober 1867, sida 3

t) Rättegångsoch Polissaker. r Stenby-målet. (Slut fr. n:r 240.) Helt olika är förhållandet med det nuvarande aktiebolaget. Deri finnas ej nägra sådana bri -; stande garantier, hvarken i bolagets ordning el. ler hittills fattade beslut. ) Realsäkerheten i bolagets fasta egendom är I betryggad dels genom stadgandet i bolagsordI ningens 3:dje S, att ?bolaget eller dess styrelse eger ej rätt att skuldsätta bolaget, dels genom I stadgandet i dess 5:te S, att styrelsens åligganII den äro: — — att å bolagets vägnar bevaka dess rätt i hvarje förekommande fall; dock att bolaget alltid skall hafva ett i den ort, der Stenby är beläget, bosatt ombud, som skall ega att i angelägenheter, som röra fastigheterna, vid domstolar och andra embetsmyndigheter å bolagets vägnar svara? m. m. Bolagets angelägenheter förvaltas af en styrelse, bestående af 4 ledamöter och 2 supplean: ter, som väljas vid ordinarie bolagsstämma, då äfven 3 revisorer och 2 suppleanter väljas för granskning af bolagets räkenskaper och styrelsens förvaltning. Ordinarie bolagsstämma, i hvilken hvarje aktieegare eger en obestridlig rätt att deltaga och bevaka sitt eget bästa, skall hållas hvarje år. Ingen aktieegare kan tillförbindas ytterligare tillskott; och genom K. M:ts nådiga stadfästelse å bolagsordningen kan ingen majoritet, vid en bolagsstämma, i densamma åstadkomma någon förändring till undertryckande af en minoritets rätt, och ej heller någon solidarisk ansvarighet komma i fri fr I detta allt ligga sålunda garantier, fullt ut jemngoda med, om ej bättre än i många andra bolag eller menskliga förhandlingar, och äfven en särdeles väsentlig olikhet emot hvad som var förhållandet i förra bolaget. Hvad vidkommer aktiernas utbjudande till allmänheten, så måste bolagsordningens medgifvande af akties öfverlåtelse på annan person än den, som förut tecknat sig derför, äfven innebära ett medgifvande till dess utbjudande; och aldrig må de väl kunna, endast derför att de kallas Stenbyaktier, vara beröfvade samma rätt, som andra aktier eller obligationer eller skuldsedlar med eller utan löpande ränta, de der opåtaldt litet emellanåt utbjudas, ja offentligen försäljas; åtminstone tilldess det kan visas, att de i sig innebära någon våda för medborgares eller samhällets väl, eller äro så beskaffade papper, hvilka, likasom lottsedlar, ej äro lagligen berättigade till inlösen. Hvad slutligen beträffar hr stadsfiskalens påstående, att bolagsmännen skulle fattat beslut i strid emot K. M:ts tydliga anvisning m. m., så har K. M:t ingenstädes förklarat den först före slagna 4:de såsom ett medel till att ?hafva väg öppen för tillställande af lotteri?, och derför vägrat sin fastställelse derå; utan har K. M:t täckts såsom skäl derför uppgifva: att alldenstund, hvad angår det först ingifna förslaget, här ofvan anmärkta 6S stå i strid med hvarandra i så måtto, att då 2:dra tillförsäkrar hvarje aktieegare lika rätt till andel i bolagets tillhörigheter, men 4:de deremot stadgar skyldighet för axrtieegare att, efter bolagsstämmas bepröfvande, ur bolaget utträda utan rätt till annan utdelning än det belopp, som för hans aktie blifvit vid bolagets bildande inbetaldt; fördenskull och emedan bestämmelserna i 4:de , utom det att de på sätt nyss är nämndt medgifva bolagsmäns skiljande från bolaget före dess upplösning utan aktiernas formliga öfverlåtande på annan person eller på bolaget i sin helhet, tillika lemna rum för en orättvis fördelning af bolagets tillgångar, enär bolagsstämmas majoritet med stöd af samma bestämmelser, kunde på minoritetens bekostnad för sig behålla hela bolagets vinst. Häraf synes mig klart framstå, att K. M:t icke velat tillstädja den orättvisa, som, i strid emot hvad hvarje aktieegare var tillförsäkrad i 2 S, kunde tillfogas honom af en majoritet i den hvarje år återkommande ordinarie bolagsstämman, dels genom godtycklig uteslutning af aktieegare utan aktiernas formliga öfverlåtande på annor person elier på bolaget i sin helhet, och dels genom den af K. M:t insedda möjligheten för denna majoritet att på minoritetens bekostnad för sig behålla hela bolagets vinst. Någon sådan orättvisa kan alldeles icke utöfvas af en bolagsstämmas majoritet i följd af de beslut, som fattades af bolagsmännen vid sammanträde den 12 Mars 1867; helst som i 4:de momentet under 8 2 i protokollet för nyssnämnda dag bestämmes, att hvarje aktie är berättigad till lika andel af den ränteutdelning bolaget vid ordinarie bolagsstämma för året bestämmer; hvadan majoriteten icke kan på minoritetens bekostnad för sig behålla hela bolagets vinst. Dessa beslut fattades först sedan alla 60,000 aktierna voro tecknade. Alla dessa 60,000 aktier representerande bolagsmännen voro samtidigt närvarande och besluten fattades icke genom en majoritet utan enhälligt, och förnärmade således ingens bättre rätt. Det i ordningen varande 5:te beslutet att egare af aktie, som af bolaget skall inlösas, är skyldig att på bolaget i sin helhet öfverlåta dylik aktie, mot erhållande af aktier — tillkommande kapital och räntevinst togs för att fylla MA tr Un 4.5 den brist, som K. M:t funnit i den förut åberopade 4 S i det först ingifna förslaget till bolags-. ordning. Såsom varande tillsammans utgörande hela bolaget, kunde dem ej mera än delegare i andra föreningar förmenas, att öfverenskomma om vinstens fördelniovg i större eller mindre delar och) äfven på samma sätt öfverenskomma om sättet för bestämmande af hvilka dessa vinster skulle tillfalla, likasom om hvilka borde ur bolaget ut-. gå; och då såsom vid detta tillfälle skedde in-: gen enda röst motsatte sig öfverenskommelsen, utan den var enhällig, så inträffade just hvad hir stadsfiskalen sjelf säger på ett ställe, om än med andra ord, att bolagsmännen voro berättigade att, utöfver den af K. M:t stadfästade bolagsordningen, fatta bestut innefattande åtaganden och förpligtelser för bolagsmännen; såvidt desamma ställa sig gällande lag till efterrättelse. Detta ha bolagsmännen äfven gjort; ty hvarken i vinsters storlek eller 1 deras olika fördelning ligger något olagligt. Och den så kallade dragningen är såsom jag förut visat icke stridande mot häfd eller gällande lag, och kan ej bli olaglig, såvida den ej tjenar som medel för befrämjande af ett förbjudet lotteri, att dermed bestämma om lottsedlarne ega något värde eller ej. Men nu hafva aktierna redan på förhand ett bestämdt värde, och äro sålunda alldeles inga lottsedlar, och följaktligen kan icke heller drag1 ningen vara olaglig. Enär aktien efter en sådan öfverenskommelse ej kunde öfvergå till annan person, med annan eller bättre rätt, än den redan fått, så fattades det i ordningen varande 8:de beslutet, att hvad hÄalagmomännaon var anhkhälligt onm fkraninne Köunnn —.