Aftonbladet – 22 oktober 1867, sida 2

efter den dag vi nyss beskrifvit, kom mären, som hade varit vid slottet med ett litet bref från unga fru Beamish, med begäran att Catherine skulle straxt komma till Tracy. De skulle alla fara till Bayeux, föratt bese denna stad, och sedan till Caen, för att helsa på Marthe i hennes kloster; ville Catherine vara så snäll och följa med dem? De längtade att få se henne. ?Jag lofvade för dig?, sade Fontaine. Jag trodde det skulle göra dig godt att komma ut litet. Grefvinnan säger att du ej ser frisk ut?, tillade han och betraktade henne oroligt. ?Så god du är emot mig, Charles, sade Catherine förtjust; hon såg visst frisk ut nu, då hon sprang upp och stötte omkull sin sykorg så att nystan och trådrullar dansade omkring golfvet. Lyckligtvis för henne voro hvarken herr eller fru Mrard närvarande. Då de kommo tillbaka från en kort promenad till fisktorget hade Foutaine och Catherine redan gått. Toto sade att mamma hade gått upp till grefvinnan och hade tagit på sig sin kaschemirssjal och sin vackra ljusröda hatt. Mormor, tycker du om Jjusröda hattar?? frågade Toto. Nej, nej, nej, mitt barn, sade fru Mårard och runkade på hufvudet. ADERTONDE KAPITLET. Augustinerklostret. Under tiden gick Catherine med lättare hjerta än på mången god dag vid sin mans arm genom byn. Fontaine trippade fram i sioa nätta damasker, helsade till höger och venster och stannade emellanåt för att särskildt efterfråga den eller den personens helsa eller intressen, som det var hans vana. !: