Lagskipningsfråga. Försök till svar på den i Aftonbladet n:r 237 af en insändare W. S—r framställda fråga: Kan en borgenär ånyo försätta en gäldenär i konkurs på grund af en fordran som blifvit i gäldenärens föregående konkurs bevakad ?? Vi tro att denna fråga icke blott kan, utan nödvändigt måste besvaras jakande. Och vi skola söka anföra de grunder, hvarpå vi stödja vår åsigt. Dervid hafva vi ock att tillse, huruvida den bevisning, hvarpå den motsatta meningen grundar sig, kan hålla stånd, och ehuru, efter vår uppfattning, det är föga grannlaga att framdraga till offentlig diskussion ett särskildt mål medan det ännu är på domstols pröfning beroende, nödgas vid likväl vidröra äfven det af insändaren omnämnda, derföre att det synbarligen varit intresse för detsammas utgång som föranledt honom att nu bringa frågan under diskussion. Lika med insändaren finna vi otvbtydigt, att, enligt 1734 års lag, gäldenär, hvilken förmått visa sådana orsaker till sin fattigdom, som omförmälas i 16 kap. 2 handelsbalken, kunnat vinna en så vidsträckt befrielse från betalningen afsin dåvarande skuld, att, äfven om han ?sedermera kommit till välstånd och rikedom?, han icke varit pligtig betala den äterstod af skulden, till godtgörande hvaraf de afträdda tillgångarne blifvit otillräckliga. Men redan uti det åberopade kapitlets nästföljande 3 , — hvilken ingalunda, såsom ins, påstår, handlar om kriminelt ansvar, utan just om rättsförhållandet i allmänhet mellan gäldenären och hans borgenärer, — innehålles tydligen, att om icke något af dei2 omnämnda olycksfall kunnat styrkas, gäldenären då skolat svara till hela gälden samt den egendom, honom sedermera tillfallit, skolat ?gå till gäldens betalning?, — d. v. 8. den vid första konkursens inträffande befintliga, oguldna gälden. Och 1734 årslag var till och med så sträng mot den gäldenär, som ej förmått ådagalägga olycksfall, att han förklarades skyldig aftjena sin gäld med arbete eller sitta i häkte, om borgenär det fordrade. Det synes oss derföre såsom om ins. velat af