Aftonbladet – 18 oktober 1867, sida 2

idningarne i hertigdömena (alla danska äro, såsom man vet, undertryckta) afstätt från! försöket att Jängre förneka dem. Många sånger uttalade de före valet bekymmer för att damskarne skulle segra ej blott i den första och andra, utan äfven i den fjerde valkretsen. Äfven National Zeitung berättade i de dagarne, att i städerna var det öfvervägande flertalet af det högre och mellanborgerskapet tyskt sinnadt, men de öfriga såsom förut Danmark tillgifne, men på landet nästan alla med undantag af de mera bildade jordegarne danskt sinnade. Nordslesvig har blott ett par obetydliga, små städer, och till och med i dessa utgöra danskarne flertalet, så att det vore en galenskap att tala om tyska enklaver. Men på landet äro, enligt National-Zeitung, nära nog alla dansksionade. Orden voro till och med så affattade, att de tycktes kunna hänföras till hela Slesvig. Blott detta sista bestrider Kieler-Zeitung, det tyska partiets mest ansedda organ i hertigdömena, och medgifver således sanningen hvad Nordslesvig angår. I en sjelfständig uppsats yttrar tidningen: Skall folkspråket vara det afgörande, skulle gränsen falla mycket långt söder ut, ty i distrikterna norr om Flensborg och Töndern är folkspråket väsendtligen en dansk patois, och detta gäller icke mindre om Als och Sundeved än om amtet Haderslev. Skall den nuvarande folkstämningen företrädesvis vara afgörande, så måste gränsen möjligen förläggas ännu längre mot söder.? Härvid nekar icke tidningen, att Preussen under alla förhällanden är förpligtadt att efterlefva Pragfreden. ?Vi beKännga, skrifver hon, att vi icke förstå, huru den preussiska regeringen skall kunna och vilja undandraga sig att verkställa art. V i Pragfreden. Preussens fördragstrohet, på hvilken grefve Bismarck flere gånger lagt stark tonvigt, kan naturligtvis iexe betviflas.? Lika litet kan det betviflas, att om art. V skall utföras ärligt och upprik tigt, får delningen icke aflägsna sig långt från ofvannämnda linie.