Aftonbladet – 16 oktober 1867, sida 3

Article Image
utan i Frankrike, Belgien, Irland, Baien 0. 8, Vv. Striden om Rom föres mellan ita lienarne och utlänningarne, alldeles såson förhållandet var i Lombardiet och Vene tien.? TURKIET. Enligt underrättelser från Kandia hade storviziren Asli pascha omedelbart efter sir ditkomst haft ett möte med chefen för dei vationala partiet Hadlgi Michali. Denne hade uttryckligen förklarat sig emot fort sättnipgen af det beväpnade motståndet, sedan Aali pascha bemyndigat honom ai för den kristna befolkningen tillkännsgifva, att porten i och för en varaktig pacifikation af ön erbjöde följande medgifvanden: Efterskänkning på tolf är af alla skatter för de af kriget hemsökta distrikten; alla kristna kommuner kunne hädanefter välja sina föreståndare (mudirs) bland sig sjelfva; regeringen förser invånarne med nödig utsädesspanmäl samt alla öfriga behof. Dessa medgilvenden ha af divanen blifvit beslufade i samråd med representanterna för de rmekter, som undertecknat Parisfördraget. NOED-AMERIKA. De i denna månad föreiggående statsva!en he tilldragit sig mer än vanlig uppmärksamhet, emedan man i det sätt hvarpå de skulle utfalla ville se ett uttryck afallmänna opinionens ställning till de båda partierna. Det varisynnerhet i fyra stater, Pennsylvanien, Newpyork, lowa och Indiana, som utgången var ovies, emedan partierna der temligen jemnt uppväga bvarandra. Efter hvad ett telegram frin Newyork ger vid handen, ha pu demokraterna segrat i Pennsylvanien och republikanerna i lowa. Demokraternas seger i den fö omi Peonsylveniens v om sig ait vara en barometer på n i landet vid tillfällen då en orskastning ir i annalkande. Det berättas nu att Grant, liksom Stanton före honom, vägrat ett till Marylands nilis utlemna kanoner. Som hekant, har let sedan nägon tid talats om att deuna nilis, för händelsen ef en statskupp, skulle ara benägen att ställa sig till presidentens isposition. Det ekall ha varit Stantons eran att utlemna kanoner till denna af nal nydstatseanda lifvade kår som närat föranledde hans entledigande. Det terstår nu att se om Grant skall få lemna um för vägon medgörligare. På ett stort mecting i Cincinnati har geeral Logen yrkat på presidentens föraät. ande i anklagelsetilistånd. Sedan kongresens senaste session har mean inom det reublikenska pertiet gjort sig alltmera försolig med denna tanke, och ett bevis på vilket insteg den nu vunnit är att Förenta taternas vico president, Wade från Ohio, yligeno vid ett offentligt tillfälle i Cleveand förklarat att denna sista utväg mästel lgripas.

16 oktober 1867, sida 3

Thumbnail