Aftonbladet – 16 oktober 1867, sida 3

Från Pest berättas efter tillförlitlig källa, a ider hållet miniat erråd beslut bhivit fatta Jalla mot derna lag stridande lagar och ar ordningar uppbäfvas. Un a underhuset har enhälligt ants förslag om upptagandet 8 lån. rer iningen be tal af minist han visade ät vecklingen a landen. Hurra enbällig stämningen är i hel Osterrike emot konkordatet, synes äfve deraf aut det ezechiska partiet, som på se nare tiden i flera frigor gjort sig till bunds förvardt åt uttramontanerna och 4 de feodala i denna fråga ställer sig på den liberala si dan och instämmer i yrkandet om dess af skaffande, Ungerns materiella förhål ITALIEN. En korrespondent i Paris skrifver till In dependance belge, att kardinal Antonelli ha utfärdat ett cirkulär till Kyrkostatens diplo meatiska sändebud utomlands, hvari han an ropar de katolska makternas bistånd at skydda påfvena verldsliga makt, sedan Sep teraberkonventionen viest sig vara oförmö gen härtill... En romersk prelat skall sär skildt ha erbållit en beskickning till Paris: sauvma syfte. Gezetta di Firenze berättar, att Garibaldi jort ett nyit försök att lemna Caprera, men bindrata derifrån of ångfartyget Sesia. Tidningen Italia påstär dock att denna uppgilt r ogrundad, Tidningarne i Neapel berätta att teiegraftlinien mellan Viterbo och Velletri blifvit afskuren af insurgenterna, men derefter reparerad af de pålliga. Enaligt Italia ha några italienska trupper ännu icke ryckt in i Kyrkostaten; men detta skail, såsom det vill synag, eke inom kort, r tidningen. De påfliga trupperna upp: gå till ett saumman!ogat antal af 10,000 man. Den terräng, på hvilken striderna hittills förefallit, är af ringa omfån Norr om staden Rom ligga Aqvapendente, Bolsena, Bagnorea, Valentano, Viterbo, Caprarols; st Miote Lvreiti, Norcon, Nerola; er Frosinone och Ceprano. e romerska fidoiugarne iaktiaga kowlig tystnad rörande i sektionen, ; bevis på att de icke ha nå ru ByasRna underrättelser aw meddela. Å andra dan berättas deremot, ait sörelsen griper omkring sig och snart skall omfatta alls delar er det pålliga området med undantag f hufvudstaden och dennas närmaste oraI sjelfva Rom jäser och sjuder det polisens väldsamma ansträngningar dra alla demonstratiener äro ej liga. Ehuru polisministern cons aore Nardi går tillväga med äkta ryck skoningslöshet och alla fängelse: äro uppfyllda man håller häktade Å 4 har likväl lika litet kunnat förhivdra bidsadet af det ya välfärdsutskottet samt offu och spridsndet af dess program fomrna att de lugnare klas aeltan arder. ler i konungariket Italien som förebland beimmas ge. plioa en bliivit öppnad. Till följd af insurrektionen hor fö sen, af kyrkogodsen tillsvidare blifvit instäld, ch men (ror att Ratazzi skall öfverensomnia med nationalbanken att försträcka ;enniogar till de nödvändigaste statsbefven. Tidningen Patrie skrifver den 11 dennes, tt ställuvingen i Kalien och Rom med hvarje lag antager en sillt allvarsammare karakter, eh konstaterar den svaga och likgiltiga rållningen hos den romerska befolkningen, om genom att låta altt passera förminskar le regu iera påfliga truppernas motständs1; å andra sidan tillåter jäsningen i Ita. ien de geribaldiska agenterna att förstärka le första iasurgentbanden, utan att den enaka regeringen är i stånd att förhbinra denna oupphörliga invasion. Kabinettet latazzi ser sig holas af isolering, om detta ortfar någon tid, emedan dena vilsefaran. e (?) italienska vationalkänslan ställer sig ielt och hållet p ibeidianernes sida. — ör öfrigt ötvere imma alla underrätteler från Florens till Journal des Debats, Le Cemps och La Libertå i, att den romerska rågan icke längre är en fråga för dagen ndast för handl spartiet, utan äfven för a italienska nationens pluralitet. ill Spezzia I ha två italienska pausarfreatter anländt från Neapel. Afven andra vigsskop p väntas dit, för att sluta sig till mira! Bidottis eskader. Den engeiska eskaern ligger också för ankar vid La Spezzia. De neapolisonska udningarne uppgäfvo edan för omkring en vecka sedan insurgeaernas på det pålliga området antal till 2500 tidningen Pangolo); ja till och med 7000 Italia). Enligt Pangolo kringströfva i iproinseu Viterbo två hopar, hvardera ungefär 500 man stark; den ena af dem opererar :ån Montefiascone åt Viterbo till; den anra från Toscanella; till återtågsoch samgspunkt tyckes den öster om Viterbo be! igna Monte Cimino-kedjan tjena. En tredje op på 300 man befiuner sig mellan Alatrilj ch Rio Freddo på yttersta gränsen af pro-, ingen Frosizvone och tyckes Vilja öfver Sa11 inerbergen och Tivoli framtränga till Rom. : L J essutom söker en fjerde hop öfver Monte .otondo nalkas Rom, ty äfven i grannskaet af Correse och Moate Libretti (er önsorter konungariket Italien) ba strider förefallit. 1 De romerska tidningarne ha genom attl! ppgifva de tillfängatagne frivilliges hem-4 rter velat ådagalägga, att de icke äro rao-! vare. De italienska tidningarne svara här-! å: Sägen o0s8 hvöärest edra zuaver och !.