Aftonbladet – 14 oktober 1867, sida 3

Inom majoriteten i endra kammaren beslöts latt ingen enskild bank skulle få på uppoch afskrifningsräkning i riksbanken hafva innestående mer än högst 400,000 rdr mot ränta. Det ådagalades likväl klarligen att riksbanken under loppet of flere är af en Jenda bank i medeltal innehaft en million rår mot 2 procents ränta. Då detta egde rum under en tid då riksbankens diskonto i allmänhet var 6 procent, men någon gång nedgick till 5 procent, så uppkom för riksbanken på denna räkning en vinst af åtminstone 3 procent eller 30,000 rdr. Men de som fattade beslutet och som fråntogo bankofullmäktige den paturliga rättigheten, att i egenskap af bankstyrelse bestämma i en dylik fråga, de leddes af den farhåga att ehuru riksbanken gjorde en förmånlig affär, kunde transaktionen medföra någon fördel för den bankinstitution, som hade en så betydlig summa innestående, och det var detta, som till hvad pris som helst borde förekommas. Den nu af bankofullmäktige vidtagna åtgärd att nedsätta uppoch afskrifninsräntan bör åtminstone medföra den fördel, att majoriteten i riksdagens andra kammare må kunna medgifva uteslutandet ur 62 mom. e i bankoreglementet af den punkt, som fråntagit bankstyrelsen rättighe ten att bestämma det belopp, som räkningshafvare uti riksbanken få hafva innestående. Alla de medel riksbanken eger att uppträda som ledare i svenska pennnipgmarknaden fräntagas densamma aft principalerna eller lemnas obegagnade af bankstyrelsen. Det är en mycket omskrifven och omtvistad fråga Huruvida det för allmänna rörelsen är mest helsobringande, antingen att i hvarje land någon centralbank finnes eller icke, någon bankinstitution med öfvervägande inflytande, utan istället flera jemngoda. Vi bekänna oss öppet till den åsigt, att en väl styrd centralbank kan gifva ett kraftigare stöd åt landets penningrörelse, än om flere med hvarandra om inflytande tällande bankinstitutioner finnas. Detskulle också leda till stor bespsriog af peoningkapital, om en cenirslbank vore starkare än alla andra penninginstitutiozer och utgjorde pennigmarknadens reserv, men dencna tanke är nästan oförenlig med de begrepp, som äro rådande, och som skulle häpnos ifall rissbenken mot hög ränta och t. ex. riksgäldskontorets obligationer fåsom säkerhet på kort tid lemnade en försiräckning åt någon enskild bank eller annan af easkilde upprättad penninginstitution. I stället nöd-) gas de mindre bankerna söka sitt stöd i utlandet hvar för sig, hvilket system på det hela kostar nationen vida mer. Hade vien centralbank, så skulle detta mäktigt bidraga till ökadt bruk afräntebärsnde obligationer, till införandet af ett fondsystem, som utgjort mångas önskningsmål, ty då skulle alls, som behöfde en kassareserv, låta sig angeläget vara att hålla kassareserv iräntebärande obligationer. Nu utgör i stället i de flesta fall blancokredit kassareserven, hvilken är både opålitlig och kostbar. Ehura riksbanken nedsatt depositionsränten, bafva vi icke förnummit att innestående depositioner blifvit af riksbanken uppsagde. Detta förfaringssätt är fullkomligt riktigt, om man Önskar att depositionsrövelsen skall fortgå, men då en betydligare del af uti riksbanken ivpestående depositioner löpa med 5 procents ränta, och riksbankens utlåningsränta nu blifvit nedsatt til! Ale procent, så träffas årets bankovinst af ett nytt hugg. Hvilxa anledningar, som nu föranledt nedsättandet af utlåningsräntan från 5 till 4;e procent, äro svåra att ut finaa. De förefunnos uti vida rikare mått för tre månader cedan. Då var penning tillgången öfverflödig, men ej obetydliga summor ledigt penningkapitel ha sedan dess funnit placering. Riksgäldskontorets lån, den successiva försäljningen af al männa hypotekebankens 5 -proc.-obligationer, Stockholms stads lån, Carlstads län, m. fl. utgöra en totalsomma af närmare 10 milliover rdr. Eoglish and Swedish beck har till sina delegare i Eogland fråa Sverge öfversändt miust 4 milliocer rår... Den vanliga tributen af omkricg en million rår i månaden till utlandet såsom ränta och amorteripg å de utländska lånen her fortgått, utasna att vya utländska län upptagits. Dertill kommer att bebofven af penniogar äro större nu än för tre månader sedan. Till bränvinsbränninpgsförekotter erfordras som vanligt betydliga sumzor, och till spanmåltshandeln behöfves i anseende till de höga spanmålspriserna nära dubbelt så mycket rörelsekapital som vanligt. De af K. M:t på riksgäldskortoret anvisade summor måste säsom alldeles oförutsedda af bemälde kontor upplänas. Det är söledes väl möjligt men icke sökert, utt penningtillgängen ätven fortfarande kommer att motsvara efterfrågan. Så länge riksbanken kan utlemna lån till 4!e procent, är åtgärder, då man icke afser att riksbanken skeli göra nåzon vinst och dä man ser bort från vexelkureförhåliavdena, oklsnderlig, men skulle läctillgången tryta, så aunedsättningen endasi är en noterizg, så skadar den mer än den gagnar. De, com för öfrigt komma att lida värst af en Jäg räatefot, bli just de Plänbehöfvande?, hvars talan Dagligt Allehanda förer, ty med en låg räntefot följa stora auspråk på säkerheten. Det finnes då ingen marginal för risk. Skandinaviska kreditaktiebolaget har skyadat att följa riksbankens exempel uti nedsättande ar både inoch utlånvingsräntan. När Stockholms enskilda bank, som icke sedan år 1858 gjort något enda undantag, hvarigenom någon insöttare erhållit högre ränta är fem procent, nedsätter depositions räntan, så är denna årgärd uteslutande föranledd af det förbällaude att deposiiioner tillströmma i större mängd än banken med fördel kan använda. På enahanda sätt förfares med afseende på utlåvingsränten. Deo höjes eller sänkes med uteslutande afseende på tillgång och efterfrågan. Såsom bevis!h på att Stockholms enskilda banks bedö-e mande af penningställnicgen ätvjuter för-!h troende inom affärsverlden må anföras, attlli många emellan enskilda personer upprättade förlagskoutrakter, ef hvilka banken ej har riogaste hvarken nytta el!er skada, åberopa såsom rättesnöre Stockhelms enskilda banks medelränta nnder ärvot. rm Om smo m mor LT 8 be —-— oo Be or sh DD ONA NA — Ae RR VR 1) FR PD SA Ava Öd rskr fö sh s m