Aftonbladet – 11 oktober 1867, sida 2

j Chapman 200 rdr med 6 lastningsdagar. ingens omtänksamme anordning fatta postol, Umeå skärgård, för att med bogsering 1 jelpa norr ut destinerade med lifsförnöden-, eter lastade segelfartyg, 60 mattor mjöll och omkriog 150 tunnor säd jemte något , potates, de sednare varorna utgörande gåf-, vor från landsbygden, ellt till Luleå. Ko-l, mitn bemödar sig med all ifver att få upp l. så mycken spanmål, som möjliggöres all, tillgång och lägenheter. För de kontanial bidragen, gåvidt de icke redan blifvit tillj uppköp använda, har öppnats en folioräk-! niog hos Stockholms enskilda bank, hvilken härå lofvat godtgöra räata å 4 proc. Samma tidning meddelar tillisa den tillfredsställande underrättelsen att den spanmålseiler mjolspphandliog, sova herrar Bibau Wong härstädes genom kontrakt ätogit sig utföra till belopp af 18.500 tunsor för Norrbostens behof, är redan, till och med innan kontraktet huvnit renskriivas, fullgjord och till större delen i denna stund troligen inlastad och afgången dels från Petersburg, dels från Stettin. Till Petersburg hafva två ånofartyg blifvit härifrån öfversända, och det tredje, ångkorvetten Thor, afgår efter lossning af kronans råg!ast i Kalix, äfven till samma plats i enahanda ändamål. De privata ängfartygen erhälla i frekt för en mjölmatta om 17 lisp. 5: 50 å 6 rår, med tillägg af 10 procent kaplake, och särskildt har Westernorrlands rederi betingst sig 1000 rdrs ersättning för hvarje lastningsdag öfver 4 dagar, och — Ångfartyget Söderhamns rtesor emeilan staden af samma namn och hufvudstaden hafva tillsvidare blifvit inställda i anseende dertill, att fartyget blifvit befraktadt att afgå till Petersburg för att derstädes intaga last. af råg och rågmjöl på Söderhamn. see Från Haparanda telegraferas den 9 Oktober. Vintern är i ennalkende, marken snöbetäckt i Öfver-Torneå, 8 mil härifrån. På räknade spanmålsladdningar hafva ännu ej kommit hit. Nöd är oundviklig utan snar hjelp in natura. — Achille Fould. Såsom telegrafen redan förkuvnat, afied i Tarbes den 5 dennes Achille Fouid. Född i Paris den 17 November 1800 erhöll hon gin allmänna bildning vid Lyce Charlemagae. Bin finansiella uppfustran mottog han uti sin faders, en rik israelitisk bankirs, handelshus, under det han öfven på samma gåog egnade sig åt de sköna konsierna. Gjorde sedan resor i Frankrike, Italien och Orienten. Uppträdde år 1842 i det politiske som deputerad för departementet Haucs Pyrenees. Gjorde sig enart bemärkt uti rent finansielia frågor och erhöll på detta fält ett stort onseende inom handelsverlden. I den utländska politiken följde han strängt Guizot. Fould gillade dock ej eia politiska förebild, då denne störtade Julimonarkien. Tvärtom förronade han sig svart med revolutionen och emottog val till ledamot i provisorieka styrelsen. Under de olycksdigre Junidegarne, påstår man, bekämpade Fould uti nationslgardets led insurrektionen. Ds partiella valen i September 1848 öpp nade för Fould dörrarne till den konstitutionella tförsamliogen: sjelf tredje ingick han der med prins Ludvig Napoleon och hr Raspail. Under republiken innehade Fould finans portföljen frön den 31 Ostober 1849 till den 24 Juouari 1851 samt mellau den 10 April och 26 Oktober sistvämnda år. Idet den 2 December 1851 bilsade kabinettet återtog han samma post, men ovedlade sin befattniog redan den 25 Januari 1852, i det han proiesterede mot det dekret, som konfiskerade orleanska familjegodsen. Icke desto mindre blef han utnämnd till senator den 26 i samma månad och till statgminister och minister för det kejserliga huset följande Juli månad. Sedan kan fcuu en lgång 1857 utträdt ur ministören, inflyttade ban ånyo 1861 i fivansministerns hotell, hvarest ban qverstannade till 1867, då han lemnade sin plats i följd af den kris, som Islutades genom det kejsertiga brefvet a! den 19 Januari. Fould bsr Hederslegionens storkors och valdes 1857 till ledamot af de sköpa konsternas akademi. — — Hr Mallings föredrag öfver Cheveska sång I metoden. Vi återkomma nu till en utförli gare redogörelse för denna ganska intressanta stance. Bfter baroens sång gjorde hv Malling en framställning af sängens betydelse för folket samt medlen Till densammas befrämjande. Han visade att musiken är olik alla de endra sköna konsterna deri, att dess verkan nå dginnet aldris kan hli annat än fen