Aftonbladet – 9 oktober 1867, sida 3

Article Image
verkningen, i brist på nödig malm, icke kan vidtoga förr än 1869 om sommaren. nn a UTRIKES. SCHWEIZ. Förbundspresidenten Fornerod har i dessa dagar lemnat sin platsitörbundsrådet. Han har antagit ett tillbud att ingå som direktör i den nya hypoteksbanken i Gencve. Iett till sina vänner stäldt bref framlägger han skälen för detta sitt steg. Från 1845 till 1853 hade han varit medlem af kantonen Vauds recering, och sedandess af förbundsrädet. Vid sin ålder och med försvagad belsa måste han frukta en förslappning af sina ejälskrefter, och ville derför hellre, som en republikansk embetsman egnar, frivilligt afgå, inpar hen tvunges dertill. Koierap, som gått starkt i Zurich, är nu på aftagande. Till den 30 September hade 695 insjuknat och 430 aflidit. Två japanesare, tillhörande den ambassad som nyligen deltog i telegrafkonferensen i Bern, vistas för närvarande i Neufchatel för att i dervarande telegrafverkstäder taga kännedom om apparaternas tillverkning samt lära sig telegraferingskonsten. NORD-AMERIKA. Af den nu offentliggjorda korrespondensen mellan Seward och lord Stanley visar sig, alt Förenta Staterna af England fordra en summa af 9,128,000 dollars som godtgörelse för den skada som sydstaternas kapare, med Englands mdirektea bistånd, under det sednaste kriget tillfogade unionens handel. Enligt underrättelser från Stora Saltsjön hostar en schisra af allvarsamimaste urt mormonsamhället med en fullständig upplösning. Brigham Young har sett sig föranlåten att ur de heligas samfund utstöta flere af oppositionens ledare, blond andra ?apostlarne? Amara Lyman, Orson Hyde och Orson Pratt. Josefisteraa eller Smiths lärjungar, Youngs motståndare, betrakta polygamien som ea synd, sig som de rätta mormonerpa, och göra i följd deraf anspråk på den rika kyrkskatten och kyrkdomärerna. An: dra dissidenter, som kalla sig Morrisiter, ha slagit sig ned vid Soda Springs i Utah. De ha afbrutit all förbindelse med mormonerna vid Saltsjön och erkänna ej Youngs välde. Dessa schismerha betänkligt skakat helat den teokratiska byggnaden, och man tviflar ej, att när den stora Stillshafs-jernvägen blir färdig och fört en ny svörm at invandrare till vestern, det skall vara slut på mormonstaten, som endasti sin isolering xunnat bestå. MEXIKO. Från Mexiko skrifver en korrespondent till Kölvische Zeitung: Att ordern till katastrofen i Queretaro kom från Weshington, betviflar numera ingen, och man gör i Europa mycket orätt när man förevitar Juarez och mexikanarne i allmänhet blodtörst och grymhet. Afven den olycklige furstens varmaste vänner måste erkänna att hen gjell förvällst sitt öde, då han på slutet sökte stödja sig på det hatade prestpartiet. Ofverste Lopez, som skall ha förrådt Queretaro åt tienden, har utgifvit en försvarsskrift, som dock ej fullständigt rentvår honom. Skyldig eller oskyldig, befinner sig mannen i ett fatalt läge. På gatorna förföljer honom ungdomen med smutsoch stepkasinipg, från kafeerna blir han utkörd, och på resor vill ingen ge honom herberge: öfverallt skallar ropet ?Judas!? efter honom. Ett bref från gereral Porfirio Diaz, dateradt Guadelupe den 3 Msj, ger flera intressanta upplysningar om de personer, eom kejsaren skänkt sitt förtroende. Så erbjöd honom kejsarens krigsminister, general Portilla, att till honom öfverlemna staden Mexiko, om honom gåfves personliga garantier ; general OHaran gjorde samma anbud och ville dertill utlemna general Marquez, om man skänkte honom lifvet och filve honom poss till utlandet. Porfirio iaz afvisade med förakt dessa anbud. ?De skurkarne?, anmärkte ban, förråda hvarandra utan den minsta betänklighet?. Dessa drag vittna om heder hos den unge generalen, som åtnjuter allmän aktning.? Times meddelar, att den mycket omordaie korrespondensen mellan kejsar Napoleon och Maximilian af Mexiko icke är i drottning Victorias värjo, utan öfverlemnats till Pius IX, såsom det tyckes vid den tid då underrättelsen om Maximilians fängslande i Jueretaro ankommit till Europa. Päfven skall i det sista hemliga konsistoriet sjelf nafva erkänt, att han är i besittning af korrespondensen. SYD-AMERIKA. Enliet de senast ingångna underrättelerna från krigsteatern vid Paraguay skall orasilianska eskadern lyckats forcera passen rustade sig, vid underatt bombardera de starka man NTE EMS MAR unAftur mvärrada manoem dan na

9 oktober 1867, sida 3

Thumbnail