Aftonbladet – 9 oktober 1867, sida 2

— Musik. De studentkonserter, som i förgår och i gär gifvits i Katrina kyrka, hafra såczom musikaliska konstnjutningar fullkomligt motsvarat det ädla syftemålet, de utföran es höga anseende såsom vårdare och tolkare af vår nationalsång, och de liflige sympatier, hvarmed denaa alltjemt af hufvudstadens allmänhet omfattas då den här framträder. Kyrkan har varit till trängsel uppfylld af åhörare, och efter de flesta nummer har hänförelsen gifvit sig luft i cånande bifallsyttringar, hvilka här om någorstädes egde sitt fulla värde och sin rätta betydelse, den att bevisa ett oemotståndligt behof af att genom yttre tecken gifva tillkänna ett djupt och tacksamt intresse. Vi behöfva icke säga att den lifliga hyllningen i alla afseenden var väl förtjenad, och att, om den än i rikaste mått egnades de sånger, som antingen omedelbarast talade till fosterlandskänslan eller starkast erinrade om den svenska nationalsångens nyligen timade stora seger, de öfriga numren emellertid voro den, hvad utförandet beträffar, fullt lika värdiga, I detta hänseende fanns mellan samtliga de kompositioner som återgåfvos ingen annan rangskilnad än den, att somliga, genom sin melodiska herrlighet, medgäfvo ett öfverlägset resultat af sångarnes samverkande förtjenster, andra, geNRO NRO IE RNE IKE NORR ET ÖIRXKRKRKRO,O TRO NO