Aftonbladet – 8 oktober 1867, sida 3

uppdragas åt stiftsinspektörer, tingets tillsynings män och ordföranden i det skolråd, under hvil ket skolläraren lyder; och torde åt ordförande: i skolrådet kunna uppdragas att, efter hålle examen med afgående elever, åt dem utfärda af gångsbetyg. Utskottet får sålunda vördsamt föreslå: att för bildandet af lärare och lärarinnor fö småskolorna tinget må lemna ett årligt anslag Jaf 600 rår, att ställas till de tre skolkomiterna disposition på det sätt, att till norra komitår lemnas 200 rdr, till mellersta komitn 150 rd och till södra komiten 250 rdr att af komiterade efter deras bepröfvande användas — dels till upp muntran och belöning åt för nit och skicklighet kän de folkskolelärare, som visat sig hafva lemmat un dervisning åt en eller flere elever som med godkänd afgångsbetyg utexaminerats till lärare eller lärarin nor för småskolorna, dels ock till emier till et belopp af högst 10 rår åt dylika elever, som åda galagt framstående flit och skicklighet. Komiterade från mellersta delen af distrikte hafva hemställt, att enär det för befrämjandet a folkskolan vore af synnerlig vigt, att enighet och samverkan egde rum emellan statens folkskoleinspektörer och landstingets tillsyningsmän, men sådan ej kumde med någon säkerhet påräknas och kollisioner undvikas, såvida ej den begränsning skedde af tillsyningsmännens verksamhet, att den inskränkte sig till att tillse det stiftsinspektörernas råd och föreskrifter efterlefdes samt att församlingarne fullgjorde sina åligganden i afseende å folkskolan, findstinget ville för gina tillsyningsmän utse en i öfverensstämmelse med dessa åsigter affattad instruktion: och är hufvudsakligen samma åsigt uttalad af södra komitn. Utskottet, som fullkomligt delar komiterades mening, att landstingets tillsyningsmäns hufvudsakliga uppgift bör vara att i samråd med stiftsinspektörer medverka till folkskolans lyftning och utbildning samt att söka bringa till efterlefnad de råd och föreskrifter han meddelar, anser likväl att någon annan instruktion för tillsyningsmännen icke erfordras, än den landstinget vid institutionens uppkomst meddelat, då tinget lemnat inspektionen vid folkskolorna åt sina tillsyningsmän, med uppdrag till dem att besöka folkskolorna mom distriktet, göra sig underrättade om de brister, hvilka kunde förefinnas, samt i samråd med skolråd och stiftsinspektör söka dem afbjelpa samt till näst sammanträdande landsting afgifva berättelse om folkskoleväsendets tillstånd inom distriktet ; och hemställer utskottet sålunda: att berörde framställning icke må till någon landstingets åtgärd föranleda. Wenersborg den 18 September 1867. Carl Hasselrot.? Sedan detta utlåtande blifvit uppläst, uppträdde en af landstingsmännen för Marks härad, kontraktsprosten O E. Rabe, och höll ett föredrag, som varade i nära 7 timme, och hvilket hufvudsakligen gick ut på att visa att de af landstinget tillsatte folkskoleinspektörer vore obehöflige. Rabe förmenade att, derest inspektörer skulle tillsättas, borde desse åtminstone ega större bildping eller större insigter i skolväsendet än en skollärare; emedan de i annat fall kunde högst skadligt inverka på undervisningen genom oförståndiga föreskrifter. Hittills hade, enligt hans åsigt, landstinget ej funnit några lämpliga eller dugliga personer; och han betviflade att sådana skulle finnas att tillgå. För öfrigt ville han påstå att lagen ej tillät tinget att tillsätta några inspektörer. På dessa och flere andra svepskäl ville den värde talaren helt och hållet afstyrka bifall till de i utskottets ofvanintagne utlåtande upptagne förslag. Prosten Rabes långa harang hade till följd att flera andre talare uppträdde. MHäradshöfding Hasselrot bemötte på ett utmärkt sätt hans invändning om landstingets obehörighet att tillsätta inspektörer. Notarien Ljunggren tyckte att det var obeskedligt af den värde talaren att beskylla folkskoleinspektörerna för okunnighet och oduglighet, Han hade sjelf blifvit hedrad med ett dylikt förtroende, hvilket han efter bästa förmåga sökt motsvara. Hans berättelse tilllandsinget var visserligen icke skrifven på ett så fullindadt språk som ?de lärdes4, men han trodde likvisst att densamma icke varit helt och hållet nyttig. I detta yttrande förenade sig flera personer, bland hvilka friherre Pfeiff och brukspatron Weern. Kasta vi en blick på förteckningen öfver de nän, som blifvit hedrade med landstingets förroende i omförmälda afseende, finna vi der upp: agna, bland andra: regementspastor C. A. v. Sydow i Wenersborg, kyrkoherden A. U. Bergh Vestra Rölanda, brukspatron Wezern på Baldersväs, notarien S. J. Ljunggren på Torp, häradsöfdingen C. Hasselrot på Semsholm m. fl. lika örtjenstfulla och om folkundervisningens befrämande nitiske personer. Månne icke detta är nog ör att visa obefogenheten af prosten Rabes annärkningar? Diskussionen i Emnet varade i nära nog 4 timnar. En mängd ståndspersoner voro uppe och hörde densamma. Det hände flere gånger att lessa med bravorop gåfvo sitt bifall tillkänna, å några talare vederlade prosten Rabes lösa nmärkningar. Sedan diskussionen slutats, godkände landsinget utskottets utlåtande, utom i de delar, som är finnas utmärkta med kursiv stil; och beslöt inget jemväl att folkskoleinspektörernas åligande hädanefter tillika skulle vara, att tillse et stiftsinspektörernas föreskrifter efterlefdes och tt församlingarne fullgjorde. sina åligganden i fseende på skolan. Till folzskoleinspektörer under innevarande år itsågos derefter följande personer, nemligen för: Vedbo härads vestra distrikt: kytkoherden A. U. Bergh med komministern Carlqvist till suppleant ; Vedbo härads östra distrikt: brukspatron W. Vern med bruksförvaltaren Adlöf till suppleant; rössbo härad med Amåls stad: v. häradshöfding (. W. Westerdal med kapten Palm till supplent; Nordals härad: hr Otto Örtenblad på Krokors; Sundals härad: kyrkoherden Geijer i Frenefors; Walbo härad: kapten Weernstedt med iksdagsfullmäktigen v. Proschwitz till suppleant; Väne härad med Wenersborgs stad: regementsastor v. Sydow med possessionaten J. F. DahlSf till suppleant; Ale härad: löjtnanten G. v.l chele på Kilanda med intendenten på Östads. arnhus Schmiterlöw till suppleant; Flundre hä-: ad: possessionaten C. O. af Sandeberg på Kallorp; Wedtle härad: kaptenen J. T. Bergh på kudden; Bjerke härad: landtbrukaren N. Diander; Kullings härad med Alingsås stad: norien 5. J. Ljunggren med, stationsinspektoren . Sundler till suppleant; Ås härad: kyrkoher-. en Florn i Rångedala med komminister J. A. ergh i Tärby till suppleant; Gäseneds härad: äradshöfdingen C. Hasselrot med notarien C. . Hasselrot och komminister Lindow till supplent; Wedens härad med Borås stad: majoren jggla med kommister Helin i Bredared till supant; Bollebygd med Seglora pastorat i Marks ad: v. häradshöfding Chr. Hessle; Örby, Säla, Berghems och Torestorps socknar i Marks ärad: öfverstelöjtnant von Essen med löjtnant chagerström till suppleant; Istorps, Surteby och ongsäters socknar i Marks härad: landtbruka-: en Frith. Carlberg; Redvägs härad med Ulriceamns stad : landtbrukaren H. Spaak med kominister Skårman till suppleant; Kinds härads orra distrikt; grefve Claös H. Sparre med: ma-. ister Josefsson till suppleant: Kinds härads 5dra distrikt: landtbrukaren August Claösson å Uddebo med C. Gadde i Ullasjö till suppleant. Till ordförande i de tre skolkomiteerna utsåos: I södra distriktet: häradshöfding B. W. fessle med häradshöfding Hasselrot till supplent; I mellersta distriktet: frih. N. A. Silfverchiöld på Hede med regementspastor Sydow tilll: uppleant, och i norra distriktet: kontraktsproten A. Wennergren med kyrkoherden Ferlin till uppleant. Stora Kopparbergs läns landsting öppnades len 30 Sept. och afslöts den 3 Oktober. Som rdförande fungerade Jandshöfdingen de Marå; il! vice Ardförande hade tinvet enhälligt utontt