Aftonbladet – 8 oktober 1867, sida 3

Landstingen. Från en af de delar af riket som visa da: största omsorgen om folkskolans utbildning Elfsborgs län, föreligger i Wenersborgs Tid niog, en berättelse om hvad som på de sednaste landstinget åtgjorts i saken, jemt ett sakrikt utlåtande i frågan af tingets un , I dervisoingsutskott. Då de åtgärder i orga Inisationsväg som i Elfsborgs län blifvit före slagna eller vidtagna kunna vara förtjentt att i andra trakter af landet efterföljas, äter gifva vi här nedan Wenersborgstidningen berättelse till dess bufvudsakligaste delar: På anmodan af chefen för ecklesiastikdeparte mentet hade konungens befallningshafvande I skrifvelse infordrat landstingets yttrande i fråge Jom folkskoleinspektionens ordnande inom länet äfvensom huruvida och i hvad mån landstinge ville för inspektionens utsträckning anslå nödige medel. Denna skrifvelse remitterades till under visningsutskottet, som i afgifvet utlåtande anfört, att utredning härom bäst och fullständigast vun nes, om landstinget beslutade att till konungens befallningshafvande, för att till departementet insändas, öfverlemna undervisningsutskottets af: gifna utlåtande angående folkskoleinspektionen inom länet, af hvilket utlåtande, om det vunne tingets bifall, jemväl framgår, hvilka uppoffringar landstinget ansett sig kunna och böra göra för folkskolans gagn. Och beslöt landstinget att å skrifvelsen meddela det svar, att landstinget ej ansåge de af staten tillsatte 5 folkskoleInspektörerne tillröcklige; men då tinget ej hade råd att betala något mera för berörde ändamål, ville tinget fortfarande såsom hittills utse inspektörer, som utan betalning åtoge sig uppdraget. Undervisningsutskottets berättelse om folkskoIeinspektionen inom länet är af följande innehåll: Sedan 1864 års landsting med bifall till derom då väckt förslag, för tillsynen af folkskolorna inom länet beslutit, att med indelning af länet i särskilda skoldistrikter, för hvarje sådant distrikt utse en derstädes boende person, som utan ersättning skulle besöka folkskolorna inom distriktet, göra sig underrättad om de brister, hvilka kunde förefinnas och i samråd med skolråd och stiftsinspektörer söka afhjelpa bristerna samt till näst derefter sammanträdande landsting afgifva berättelse om folkskolans tillstånd inom distriktet, och denna sålunda anordnade tillsyn öfver folkskoleväsendet, i enlighet med såväl 1865 års som sista landstings beslut, blifvit fortsatt, har konungens befallningshafvande i länet för det fall, att för en fortfarande tillsyn af iandstinget öfver folkekolorna skulle erfordras särskild framställning till tinget, uti en till tinget afiåten skrifvelse bland annat föreslagit, att den af tin-. get sålunda utöfvade inspektion måtte fortfara. I anledning af denna till utskottet remitterade framställning får utskottet, som af de utaf tingets tillsyningsmän årligen afgifne berättelser öfver folkskolornas tillstånd inhemtat, att den af tinget sålunda utöfvade inspektion haft ett särdeles gagneligt inflytande på folkskolans förbättring, och som, då landstinget, med stöd af . förordningen den 21 Mars 1862 2, en gång tagit denna vigtiga samhällsangelägenhet i sin hand, hyser den åsigt, att landstinget både kan och bör med denna tillsyn fortfara, utan att särskild framställning derom till hvarje landsting göres, vördsamt hemställa: att landstingets inspektion öfver folkskolorna inom länet måtte allt framgent och tilldess landstinget annorlunda besluter, på sätt hittills skett, utöfvas, och att med länets indelning i 21 skoldistrikt landstinget måtte i dessa tillsävta tillsyningemän och erforderliga suppleanter. För vidare utsträckning af denna tillsyn har, enligt sista landstingets beslut, bildats tre särskilda skolkomiter på det sätt, att af landstingets 21 tillsyningsmän, 6 för norra delen af länet eller Dalsland, 9 för södra delen eller södra hushållningssällskapets distrikt samt 6 för den öfriga eller mellersta delen af länet, utgjorde en komit, hvaruti områdets stiftsinspektörer skulle inbjudas till ledamöter, och hvars ordförande, utsedd af landstinget, hade att till gemensam öfverläggning rörande folkskolans angelägenheter och användande af till folkskolan af landstinget anslagne medel, sammankalla komitens ledamöter, med rättighet derjemte för komitån att ned sig förena och till ledamöter invälja andra för ifrågavarande angelägenheter nitälskande män nom orterna. Denna af landstinget sålunda bildade nya institution har under året trädt i verksamhet och visat sig gagnelig. Den utgör, om landstingets nspektion öfver folkskolorna skall på hittills verkstäldt sätt förrättas, ett nödigt samband melan de särskilde tillsyningsmännen och en behöfig mellanlänk emellan tinget och tillsyningsnännen, förutom hvilken tillsyningsmännen sinsemellan sakna all sammanhållning. och fördelningen af de utaf tinget till folkskolan anslagne nedel blir svår om ej omöjlig att verkställa. Utskottet får sålunda vördsamt hemställa: att lenna institution må oförändrad bibehållas och utt landstinget måtte i de särskilda komitterna utse ordförande och suppleanter för dem. Sedan utskottet derefter redogjort för fördelingen af de af landstinget till de särskilda ditriktens folkskolelärare anslagna medel yttrar let i fråga om bildningen af lärare för småskoorna: Komiterade från mellersta delen af länet hafva 1ittalat den mening att bildande af lärare och läarinnor för småskolorna ej skulle kunna nöjakigt meddelas, mot den af landstinget beviljade rsättning, emedan sådan undervisning ej utan nen för undervisningen i skolan kunde meddelas . andra tider än under ferierna, samt att med nindre kostnad för hvarje lärling samma syftenål skulle vinnas genom sammanförande af flera lever på ett ställe, såsom i Halland egt rum, : ler fyra seminarier för bildande af lärare i små-: kolor inrättats, med ett årligt anslag af 150 rdr: ill hvartdera; och hafva komiterade, som tillli edning för ordnande af denna angelägenhet biogat det af Hallands läns landsting, för der in-1 ättade seminarier upprättade reglemente, före-! lagit att tre sådana läroanstalter måtte i länetl: nrättas med ett anslag af 150 rdr lör hvartdera, f hvilka medel hälften skulle användas till lön ! t läraren och andra hälften, dels till inköp afl! rforderlig skolmateriel och dels till belöning åt lever, som visat utmärktare flit och skicklighet. c Utskottet är med komiterade från alla delaraf! änet ense derom, att det är af särdeles vigt och ! nart sagdt ett oeftergifligt vilkor för folkskolans utbildning att småskolan inrättas på det att lä-! arne i den fasta skolan må befrias från den förI! ta tidsödande undervisningen i stafning och in-! ianläsning, samt att för för dylika skolors inrät-: ande angeläget är, att lärare och lärarinnor för ! j j j ; J l , 1 f 1 SP 0 lem bildas. I fråga äter om sättet att uppnå detta mål: lanandet af skickliga lärare och lärarinnor för måskolorna, anser sig utskottet böra föreslå tinset att fortgå på den väg, hvarå tinget redan nslagit. Om det ock ej kan nekas, att ändanålet väl och måhända i så måtto bättre kan innas vid dertill inrättade skolor eller seminaier samt att en säkrare kontroll öfver undervisningen och afgångsbetygens riktighet der kan beredas, kan utskottet likväl icke inse, hvarken utt undeivisningen vid dylika skolor skall blifva vättre än hos enskilde skollärare eller att kostraden skall bli mindre. Tvärtom anser utskotet att kostnaden skall bli större vid inrättandet ; vf dylika skolor, likasom utskottet vågar uttala ! len mening, att raålet säkrare och på ett merlt nkelt sätt skall vinnas på det sätt viredan bör-: at. Redan nu, då behoivet låtit sig känna af: lylika lärare, ha skollärarne af egen drift och af: nit för saken inlärt och uppammat dylika lärare4 imnen bland sådana sina elever, som dertill visat håg och fallenhet, och detta utan alla belöningar och allt understöd från det allmännas sida. Detta sätt att gå tillväga, som är så na-l. vurligt att det utvecklat sig sjelf, har dessutom nedfäört de fördelar dels att elever med mindre