Aftonbladet – 8 oktober 1867, sida 2

ullar. Vi ha underiaut nämna, av vrid-In julet är konstrueradt utan yiterring, medih koflarnes pivoter uppburna direkte af hjuljs! prötarne. Till följd häraf utgöres det huf-s udsakliga motståndet mot fartygets fart, lr: om ästadkommes genom den del at hjulet, f om sticker ned under flotten, af sjelfvalB koflarne, bestående af qvartstum tjock jern!p låt, hvilka passera på ända genom vattnet. Id irfarne sjöofftieerare kunna bäst bedöma lt uru vigtigt det är att vara i stånd attt vänga en grundgående kanonbåt på centrum jg tan att förändra dess läge, isynnerhet omd ndamålet är uteslutande defensivt. Detlf an ifrågasättas hvilket fartyg, som kann ned trygghet nalkas en position, försvarad f 15-tammaren, buren af den flytandeoterande kanonlavett, som vi beskrifvit? Såsom vi förut nämnt, hafva vi bevittnat örsöken med drifkraft-maskineriet för den vTsta svenska 15-tums-kanonbåten. Kapten Iriesson, som låtit tillverka detta maskineri å egen bekostnad och skänkt det åt sittlS ädernesland såsom en modell, hvilken bör I oggrannt följas, har ganska ändamålsenligt ; 1 inderkastat detsamma ett noggrannt försök rid ?Delamater Iron Works?, der detsamma ir utfördt. Besättningen på den svenska 2 kanons-korvetten Norrköping, hvilken nu vefianer sig här för att öfverföra det nya naskineriet till Stockholm, har lemnat den efvande rörelsekraften, under det vårt iaremska anthracitkol lemnat den liflösa krafs ten. Båda hafva uträttat hvad man af dem väntade; den sistnämnda om tjugu hästkrafter, visade sig naturligtvis vara den starkaste så länge kolförrådet varar — hvilket är beräknadt för hundra timmars gång — under det den förra erbjuder fördelen att icke tryta förr än sextio dagas proviant blifvit förtärd. Ångmaskinen, ett solidt, elegant arbete, i hvilket konstruktion och utförande täfla med hvarandra — syntes arbeta med fullkomlig noggrannhet, och förvandlingen af mekanismen från ångkraft till handkraft var lätt och hastigt verkställd; men den anblick, som erbjöds, då de starka och ståtliga nordiska sjömännen togo plats på bänkarne och beslutsamt fattudei bandtagen och kringvrede propelleraxela med en hastighet af sjuttio slag i minuten, oaktadt friktionshjulets motstånd, var utan tvifvel den mest intressanta delen af experiråentet. Möjligtvis skall en dag en flotta af dessa grundgående 15-tumskanonbåtar, manövrerade uteslutande af deras senfulla armar, blifva de medel, som skola sätta de käcka skandinaverna i stånd att försvara sina kuster och upprätthålla sitt nationella oberoende. Män af yrket skola utan tvifvel önska att erfara hvilka utvägar som anlitas för att använda erforderligt antal män för propellerns kringvridniog. På hvardera sidan och parallelt med köl-livien är placerad en rad af bänkar tvärsöfver golfvet i aktre delen af fartyget. Vertikala häfermar, vibrerande i riktning för och akter på axlar, liggande i lager, fästade vid golfvet, äro placerade i linie mellan hvarje par af säten, varande öfre ändan af dessa häfarmar försedd med träbandtag, liknande dem på en vanlig brandspruta. Vid hvarje handtag placeras två man, en på hvardera sidan om häfarmen. Samtliga häfarmarne äro sinsemellan sammanbundna med en lätt jernstång, försedd med en ledgång för hvarje häfarm. Handmekanismen består således helt enkelt af två rader vertikala vibrerande häfarmar, i öfra ändan sammanbundna genom longitudinala stänger, hvilka motiaga de vid handtagen använda karlarnes förenade kraft. Den mekanik, som användes för att till propellern öfverföra den sålunda åt de longitudinala stängerna meddelade krafien, består af en åxel, placerad tvärsöfver golfvet, helt nära aktern, hvilande i lämpliga lager och försedd med vefvar, ställda i olika riktniogar och förenade med närmaste vibrerande häfarm genom vaniiga sammanbindningsstänger. Ett koniskt hjul, fästadt vid inombordsändan af propelleraxeln och ingripande i ett likadant hjul fästadt vid vefaxeln, fullbordar anordningen. Det är klart, att då longitudinal-stängerna successivt efter hvarandra påverkas af manskapet, gifves åt vefaxela en half omgvängning, dervid anordningarne för att passera centrum äro lika som å vanliga encylindriga ångmaskiner. Det behöfver knapast anmärkas, att detta sätt att använda andkraften ganska nära liknar rodd, med den väsentliga. skilnaden likväl, att handledens ansträngning, härledande sig från den oupphörliga snedvinkliga rörelsen i handleden, undvikes, enär handtagen å häfarmarne alitid bibehålla sitt parallela läge. Att handeas och armens tyngd uppbäres af handtaget, bidrager att göra arbetet mindre ansträngande än rodd. Arrangementet för användning af änga i stället för handkraft är mycket enkelt. En liten ångpaona är placerad på det utrymme, som lemnas mellan det sista paret säten, i närheten af aktern, vefvarne och de förut omnämnda sammanbindningsstängerna. En direkt verkande ångeylinder är fästad ho. risontelt på hvardera sidan om pannan med vanliga sammanbindningsstänger för vefvens kringvridande, dervid handkraftsmekanismen förut blifvit frånskild. Propellern är helt och hållet af smidt jern, sex fot i diameter. Bladen äro af vårt ryktbara Washington Iron, endast treqvart tum tjocka vid centrum, aftagande till tre ättondedels tums tjocklek vid periferien, med skarpa eggar, för att erbjuda minsta möjliga motstånd då de passera vattnet. Propelleraxeln är af stål. — — Sannolikt har aldrig tillförene någon propellermaskin blifvit konstruerad i hvilken friktion och skad.. ligt motstånd ha så fullständigt blifvit reducerade till ett minimum som i denna maskin — modelldrifkraften för den svenska I5-tums-kanonbäten.? I LIaternational skrifves: ?Det talas om,l. att grefve Bismarck skall utfärda ett nytt cirkulär. De bestämda och karakteristiska yttrandena i hans sista manifest ha, så vidt man kan se, väckt anstöt hos de wirtem-j vergare och bairare, som icke dela farstens if Hohenlohe vänliga känslor mot Preussen, Man har i detta dokument seit likasom en l. nledning till åtgärder, genom hvilka Baiern : och Wirtemberg skulle fullständigt införlif: aa med Preussen. Anhänscarne af de evd-!s