Aftonbladet – 8 oktober 1867, sida 2

rbetad, från vissa häll framkallade en skarpli. ch bitter kritik, är det intressant att se wuru den bedömes af en nordamerikansk pilitärauktoritet, nemligen Ariny and Navy Journal, och vi meddel? jerföre ur nämnda idskrifi en uppsats I ämnet och redogörelse ör de försök som blifvit verkställda. Att John Eiesson änyo skördat en stor triumi Vues vara otvitvelaktigt, och glädjande är det ett vårt fosterland i första hand kommer att ätnjuta fördelen deraf. Den amerikanske referenten yttrar sig på följande sätt: Vi ha haft tillfälle att se i verksamhet äl det i Amerika konstruerade framdrifningsk maskineriet för den första utaf en flotta af! kanonbåtar, som Sverge har för afsigt att bygga för sitt kustförsvar. Icke blott ämnets vigt ur sjömanna-synpunkt, utan äfven det anmärkningsvärda i uppfinningen och fö den mekaniska fulländning, som utmärker Ip. hela anordningen, ha förmått o:s att utförligt sysselsätta oss med denna sista nyhet bland maskiner, stående i samband med i sjökrigföringen. Det utmärkande draget hos dessa kanonbätar är, att de kunna manövreras med handkraft, oberoende af ånga. De bland; vära läsare, som äro män af yrket, inse,lo att ett bepansradt fartyg af endast 140 tonst drägtighet, förande en 13-tums-kanon, ammunition och förråder, endast är en flytande kanonlavett, urständ att användas till koldragare, och att följaktligen den mekaniska drifkraft, som användes på en sådan farkost, mäste blifva af mycket ringa styrka, blott och bart en bjelpmaskin, att användas vid särskilda tillfällen. Den byggnad vi stå i begrepp att beskrifva — en skapelse af samma tanke, som uppgjorde planen till monitor — liknar så nära denoa stridsmaskin?, att en ganska kort beskrifning är tillräcklig för att gifva en riktig föreställning om dess form och egenskaper. Skrofsvei, åttatiofem fot långt, aderton fot bredt och sju fot djupt, liknar ett vanligt fartyg med lätt midskepps-sektion och rena linier. Däcket är, likasom skrofvet, sammansatt af jernplåt, böjd uppåt mot midten och nitad vattentätt till skrofvets sidor. Skrofvet är sålunda i sjelfva verket en sluten, vattentät låda, hvilken i händelse af behof kan nedsänkas under vattnet. Ofvanpå denna vattentäta låda är anbragt en af timmer bildad flotte, 103 fot läng, tjugu fot bred och omkring två fot tjock i medeltal, afspetead mot ändarne lizasom monitorerna, varande främre ändan skyddad med fem-tums sidopensar. Flotten skjuter ut nio fot öfver skrofvet i hvardera ändan. Likasom på monitorerna har utspränget i aktern blifvit anbragt för att fullständig: skydda roder och propeller — ett skydd, som andra pansarfartygssystemer icke erbjuda, och hvilket man ken tillskrifva det nästan otroliga faktum, att i intet enda fall under sista kriget propeller och röder på vära monitorer blefvo skadade, oaktadt dessa fartyg ofta under ansenlig tid lågo ankrade under fiendtliga batterier. Fiottens utsprång i förstäfven af den svenska kanonbåten icke blott skyddar ankaret, såsom på monitorerna af Passaics? klass, utaa har dessutom ett anaat och mycket vigtigt ändamål, nemligen att skydda ett litet skofvelhjul, vridhjulet, medelst hvilket fartyget vändes på cenirum. Tornet, som hvilar på flotten, vid hvilken det är fast sammanbultadt, är placeradt något litet för om midskeppssektionen. Då fartyget; är fallt usrustadt för tjenstgöriog, sänkes flotten helt och hållet, så när som på nio tum midskepps, sålunda fullständigt skyddande skrof, roder, propeller och vridhjul. Enär tornet är fast, är det öfverflödigt nämna, att den svenska 15tumskanonbåten är ämnad att strida med förstäfven mot fienden, och till följd Khäraf samt i ändamål att utsätta så liten yts som möjligt för motståndarens eld, göras tornen ovala. Dimensionerna äro tolf fots bredd och 19 fots längd i iinie med kölen. Styrhuset, som innesluter ratten, är cylindriskt och placeradt ofvanpå tornet, likasom på monitorerna, men, enär tornet å kanonbåten är fast, så befinner sig styrhuset, fastän placeradt i linie med kölen, icke i centrum af tornet. Det har sin plats något akter om centrum, lemnande sålunda tillräckligt utrymme för de luckor, genom hvilka man inträder i tornet och skråfvet. Kanonporten är nätt och jemnt så bred, som erfordras för 15-tumskanonens mynniag, och tillräckligt hög för tio graders elevation. Den tillslutes med en massiv portstoppare af smidt jern, liksm på monitorerna; men förutom detta medel att skydda kanonporten mot fiendens eld, fiones en mindre massiv lucka, som bar för ändamål att tillsluta portea mot vattnet, till följd hvaraf den svenska 15-tumskanonbåten blir ett verksamt försvarsvapen under hvilka väderleksförhållanden som helst. Om beskaffenheten af denna uppfinning äro vi för närvarande icke i tillfälle att yttra O8S,. Någon tvekan synes hafva förefunnita i afseende å bästa sättet att bygga de fasta ovala tornen, antingen genom användande af solid plåt eller med tillämpning af lamellsystemet. Detsenare erbjuder påtagligen flera praktiska fördelar och underlättartillverkningen högst betydligt. De nyligen verkställda försöken vid Shoeburyness, hvilka ådagalade, att en tafla, beståen de af tre 2!s-tums plåtar, eger fem sjettedelar af styrkan hos en sjutums solid plåt, skola sannolikt afgöra frågan. Hvilketdera byggnadsättet som antages, blir det lätt utt göra det ovala tornet ogenomträngligt för en fiende förut, till följd af dena obetydliga och starkt böjda yta, som vändes mot fienden. Denna häntydan på de förhållanden under hvilka den svenska 15-tums-kanonbåten skall möta ett anfall, leder oss till betraktande af wvridhjulet, en uppfinning, som förtjenar mer än ett fiyk.tigt omnämnande. Vi ha uppgifvit, att detta hjul befinner sig i timmerflottens utsprång i förstäfven, Må läsaren föreställa sig ett hål eller en bruna af omkring fyra qvadratfots storl:k, skuret genom nämnda lla utsprång, samt ett vanligt skofvelhjul, hvars! ce axel är parallel med kölen, placeradt i denna brunn. Antager man nu, att axeln!mn befinner sig något ofvanför vattenlinien, är!b det klart, att vid hjulets kringvridning vatt!a nets motstånd mot skoflarne skall gifva fiot. MN ten en sidorörelse. Sakkunnige skola in-iir väna, att till sjös, då brunnen understun-o dom fyiles med vatten, skola skoflarne på v den öfre omkretsen af hjulet motverka skofty f 3 den undre omkretsen och sälundajst NN SIV V YST BI NO I AR D em rn Ae 48 nt DN a mm mm m m MM HH ÅA smet AS DD SA Ö FM I Br DB Br LL Ae RA CT ND hh om DR AO ee MI ke ot vh Kv vt ms KK KE RAL KR PV MR