I ett telegrsm omvämndeg för några dagar sedan ett samtal, som Daily Telegrephs korrespondent i Berlin uppgifver sig ha haft med grefve Bismarck rörande de vigtigaste politiska frågorna i Europa. Vi meddela här utförligt korrespondentens redogörelse för detta samtal, så mycket hellre som -Kreuz-Zeituog funnit skäl ett aftrycka densamma, likväl med reservation, att korrespondenten sjelf må ansvara för uppgifternas riktighet. Korrespondenten skrilver: Då det tema, som nu för tiden tager allmän: hetens odelade, uppmärksamhet i anspråk, är sannolikheten af ett europeiskt krig, så var det icke mer än naturligt, att jag frågade grefven om hans äåsigt i den saken, Han svarade, att han nästan omskränkt litade på freden. Preussen, sade han, skall aldrig angripa Frankrike, och när detta en gång hemtat sig från sin öfverraskniovg och häpnad vid utsigten om den tyska enhetens förverkligande, skall det inse, att detia mål, äfven i vidsträcktaste mening uppnådt, aldrig hotar dess nationalstolthet eller maktställning på kontinenten. Under tiden iakttaga vi en passiv hållning, hota ingen, tvinga ingen, ja söka icke ens öfvertala någon. Om Sydtyskland är benäget för en förening med oss, så kan ni vara öfvertygad att detta mgalunda är en följd af någon mnöver å vår sida. Vi skola icke stöta bort våra bröder, om de möta oss med öppna armar, men vi hafva ingen lystnad efter främmande egendom och kunna gerna i tio eller tjugu år förblifva hvad vi äro, om icke TyskJand vill hafva det annorlunda. Vi hafva till och med, der vi kunnat påskynda föreningen, i stället dröjt dermed, emedan vi äro nöjda med som vi hafva det. Påtryckningen måste komma från dem som önska sig en förändring!? Jag frågade tfortfar korrespondenten) hvilket intryck sammankomsten i Salzburg gjort på ministerpreBidenten och om en passionerad press med sina anspelningår och lögner någonsin haft inflytande på honom. ?Alldeles icke — svarade han — hvad jag tänkt och ännu tänker om besöket i